Oppdal - Rena

I dag har vi fortsatt sydost.

Det regnade rejält under natten och när vi tittade ut och upp mot skidbacken i Oppdal, så gick molnen lågt.

Vi följde E6 söderut. Här går också molnen lågt.

Dalgången vi följde blev mer och mer smal och vägen gick uppåt och bredvid en älv.

Ju högre vi kommer upp, desto mer ändras landskapet. Marken täcktes mer och mer av renlav och toppmossa.

Ljungen blommade och bröt den gulvita mossan.

Vi kom upp till en platå på 1000 meter och sen bar det neråt igen. Vi var då i Dovre kommun och Dovre Nationalpark. Här är åter fjällbjörk, så vägen går neråt.

Vi svängde in på väg 29, Den Gamle Kungsvägen, och passerade bl.a. den här gården med många islandshästar.

På några ställen möter vi får utefter vägen. Den fläckiga rutan avslöjar att det kommit en regnskur.

Vi fick många vackra vyer. Här har bebyggelsen börjat igen och det är lite grönt odlat.

Här har molnen "gått ner i fjället", så det ser ut som om det vore en vulkan.

Vi gör ett längre uppehåll i Atna och besöker järnvägsstationen. Då är vi nere på 356 m.ö.h.

För att ta oss dit åkte vi över den här bron. Det var inte mycket kvar på sidorna.

Jag gick tillbaka ner till bron och fotade.

Från Atna fortsatte vi sydost på väg E3. Någonstans efter den vägen stod den här stora glänsande älgen.

Det här vattnet har vi följt. Det är något visst med vatten som rör sig snabbt neråt.

Solen tittade fram och vi svängde av till väg 215 och Rena. Vi har parkerat på en parkering och gått runt och tittat på samhället. En mäktig knuttimrad kyrka.

Kyrkan var väldigt vacker på insidan också. Mycket annorlunda dekorerad än vad jag sett tidigare.

Renfanan är en vacker färgklick!

Hellesylt - Geiranger -Hellesylt - Bud - Kristianssund - Oppdal

Vi startade fredagen med att ta färjan från Hellesylt till Geiranger. Ellen fick vara kvar på campingen.

Det var lite sol, men mest moln. Det var fyra turistbussar med samt en del personbilar, men det fanns gott om sittplatser på de olika däcken.

Här går vi in i Geirangerfjorden.

Det är många mäktiga fjäll, som störtar i det närmaste rakt ner i fjorden. Många av dem mäter 1000 meter eller mer. På några ställen kunde vi se bebyggelse i branterna. Svårt förstå hur de kunde bygga där över huvud taget.

De sju systrarna var inte så mäktiga. Man ska nog vara här tidigare i snösmältningen, för att de ska komma till sin rätt.

1
Örnvägen, serpentinvägen ner till Geiranger åkte vi 2004, då vi kom från Trollstigen. En lyxkryssare låg för ankare och passagerarna slussades med livbåtar in till Geiranger.

Geiranger är en stor turistfälla! Vi gick runt och tittade på orten någon timme innan vi tog färja tillbaka.
Här ger sig en lyxkryssare in i Geirangerfjorden och vi närmar oss Hellesylt. Där går vi till Ellen och packar i ordning och lämnar Campingen.

Vi följer väg 60 genom en massa tunnlar och så färja över storfjorden mellan Stranda och Liabygda och sen här färja mellan Vestnes och Molde. Segelbyggnaden är ett Scandic hotell.

Vi fortsatte vattennära uppåt och nedåt till Bud. Här parkerade vi för natten vid ett fort från andra världskriget med vidhängande museum. Koordinaterna dit var: N 62° 54' 30,8''  E 6° 54' 34,5''. Vi blev 5 husbilar, som stod där över natten. Andra fanns på andra parkeringar.

Det var ingen trängsel av båtar i gästhamnen.

Det regnade i natt, men i morse sken åter solen. Vi gick en runda i samhället innan vi fortsatte Atlantkustvägen.

Molnen tätnade, när vi åkte genom det säregna landskapet. Det som förvånade oss, var att det fortfarande är många som bor här ute, inte bara hytter.

Det är gott om broar.

En del lite mer spektakulära än andra.

Efter den bron finns ett turistcenter med gångväg runt ön. Här stannar alla turistbussar. Vi passade också på att testa våfflor med sylt, brunost (getmesost)och surgrädde. En specialitet, som säljs på många ställen. Blev kanske inte min favorit, men pröva har jag gjort. Lennart gillar brunost, så för honom passade det bättre.

Så var det någon mer bro, innan Atlantkustvägen med sina 3,5 mil var till ända.

Vi åkte någon mindre kustnära väg innan vi tog oss ut till väg 64 och den 5,1 km långa tunneln med 8% lutning ner under vattnet och så kom vi upp i Kristianssund.

Där åkte vi över en pontonbro. Härifrån följde vi väg 70 sydöst. Det blev några kortare tunnlar innan det blev en 7,5 km lång tunnel ner under en fjord igen.

Det blev åter en del uppför och nerför med en del kurvor. Vi var som högst uppe på ca 600 m.ö.h.

Även här kan man se gårdar som ligger väldigt högt och otillgängligt på någon liten platå. Se forsen i vänstra kanten som störtar sig ner i avgrunden. Här ville jag inte titta ner på min sida. Det var djupt ner.

Det blev lite bördigare. På några ställen såg vi fällt med odlat korn annars är det mest foderväxter. Norge har helt klart en annan jordbrukspolitik än Sverige. Här kan bönderna fortfarande leva på små jordbruk med får, getter eller några kor. Tur att Norge är utanför EU annars skulle de inte ha någon levande landsbygd.

Vi stannade för natten i Oppdal, där väg 70 och E 6 möts. Vi står hitintills ensamma vid idrottsparken. Koordinater hit är: N 62° 35' 42,3''  E 9° 41' 5,2''

Jölster - Hellesylt

Det regnade natten som gick, men i morse var det lite blå himmel och gav oss hopp om dagen. Det har varit sol, men också regnskurar.

Vi åkte ett stycke på E 39 och vid Byrkjerlo svänger vi av till den mindre väg 60. Vi åkte den vägen 2004, men åt andra hållet, så vi vet att den är vacker. Vägen slingrar sig först uppåt till Utvikfjället och så neråt till Innvikfjorden. Himlen är mörk, men solen bryter igenom.

Tyvärr blir det inga fler bilder. Wifi här på Camping Hellesylt, där vi står för natten, är inte på min sida.

Som du ser på kartan ovan har vi följt Innviksfjorden runt. I änden på viken, går vägen upp till Briksdalsbreen. Den glaciären fick besök 2004, så i år åker vi inte upp. Vi tog matstopp i Stryn. Gamla Strynvägen for vi också 2004, så nu fortsatte vi längs väg 60 till Hellesylt.

I kväll har vi tittat på fartygen som går till Geiranger. Vi har besökt orten med husbil, men aldrig kommit vattenvägen, så vi funderar på det inför morgondagen. Det blir vädret som avgör om det blir den resan eller inte. Nyss började det regna igen.

Ungefär samtidigt la en stor lyxkryssare till alldeles när campingen. Spännande att se hur den kunde svänga runt på liten yta. Den tog ombord passagerare och for iväg på nytt.

Bergen - Jölster

I dag lämnade vi Bergen och följde väg E 39 norrut. Det är en bredare väg än turistvägarna. Det har varit grått och till och från har det regnat. Typiskt Bergenväder, skulle man kunna säga.

I dag började vi med att åka en lång tunnel under Bergen och sen blev det ytterligare 17 tunnlar samt den här långa bron och ytterligare en. Först följde vi Österfjorden och sen

bar det in i landet, där det fanns älvar och lite grönskande mark för djur och djurfoder.

Det gick en del uppåt

och sen nedåt igen. Vi har sett en massa vattenfall på håll och bebyggelse, som jag undrar hur de tar sig till.

Här närmar vi oss en vik av Sognefjorden. Den åkte vi färja över mellan Opedal och Lavik. Sognefjorden är bred!

Vädret gör att fjällen på andra sidan forden blir blå och grå. Fast att jag helst vill ha sol, gillar jag den här färgskalan!

Fast visst är det trevligare när det ljusnar upp och ger fina skuggor på vattnet.

Vi tog en bensträckare och tittade på Hulde Fossen, också ett häftigt vattenfall med betande kossor. Vi parkerade vid en fortsättningsskola, som definitivt var en lantbruksskola.

Vackra blommor och grönt vid älvkanten.

I kväll har vi parkerat vi en 2 år gammal ställplats utefter Jölstravatnet. Vi betalar 300 kr för den här utsikten, el, toa, dusch, tvättmaskin och tumlare samt kök och wifi. Dyrt, men någon gång får vi unna oss lite extra. Koordinaterna hit är: N 61° 33' 57,6''  E 6° 27' 41,7''

Just nu är vi 8 husbilar och en husvagn, samt ett tält. Mer blir det säkert.