Husbilen Ellen

Husbilen Ellen

måndag 30 januari 2017

Från stort till smått


I fredags var minnesdagen av förintelsen. Bra att vi påminns, men tänk att det ska vara så svårt att dra lärdom av vad som hänt. Likheterna är slående med dagens situation med främlingsfientlighet och protektionism. Rädsla och tystnad har fömåga att förändra det goda i oss. Gäller att vi tänker till och agera medans tid är. Martin Luther King Jr sa kloka ord: den stora tragedin är inte de onda människornas handlingar, utan de goda människors tystnad.

Jag blir förskräckt när Moderaterna närmar sig SD!

Mina tankar gick till dig Jadwiga Gawrychowska.
Min mamma blev bekant med henne, när hon kom med de vita bussarna till Doverstorp, mellan Skärblacka och Finspång. Jadwiga valde att återvända till Polen. Mamma och hon brevväxlade genom åren och många, många är de paket som gick till Polen med mat och kläder. I mitten på 60-talet fick familjen lov att besöka oss, men de fick inte ta med sig några pengar. Vi besökte dem också.
Jadwiga berättade hur hon sett sin pappa bli nerskjuten och sedan hur hon mamman och systern blev förda till läger. Jadwiga och syster överlevde Auschwitz, men minnena finns hela tiden.
Vi hälsade på dem i Polen senast 2011. Mamma och Jadwiga brevväxling avslutades i och med att mamma dog i maj 2015. Jag fortsätter kontakten med sonen, där hon bor.
Mamma sparade alla brev hon fick från Jadwiga och de finns på folkrörelsearkivet i Norrköping,


Vi har vackra blommande häckar i vårt bostadsområde. Jag verkligen njuter, när jag går runt här.
Under lördagen gjorde vi en god saffransrulltårta och en sats havrekakor och sen tog vi det lugnt på altanen.


På kvällen gick vi till restaurangen Mi Vaca och åt en riktigt god middag.


Det blev flamberad oxfilé med pepparsås och bakad potatis. Det var ett otroligt mört kött med en eldig sås! Vi var mätta och belåna när vi promenerade hem.


I söndags eftermiddag kom Yvonne och Mikael över på fika. Det hade varit mulet en stund och vi klädde oss därefter, men solen kom fram när vi satte oss ned. Min bistra min beror på den bländande solen, inget annat.


Senare introducerade vi dem i Sequence. Det var jämt, men efter femte omgången lovade Yvonne och jag, att killarna ska få revansch vid ett senare tillfälle.


På förmiddagen gick en tvättmaskin och innehållet torkade bra i solen medan vi satt under parasollet.
På eftermiddagen mulnade det och vi tog en tur mot Sonnenland och in i Parque del Sur, där vi inte varit tidigare.


Där fanns en hög klättervägg och lekparker för yngre barn.


Vid en konstgjord sjö fanns en del mysiga myskankor.


Vi passade på att dricka eftermiddagskaffe i parken innan vi följde Barranco de Maspalomas och sen hem.


Blommorna påminner om Ribs och finns i parken.

5 kommentarer:

  1. Vilken gripande berättelse om Jadwiga Gawrychowska och din mammas kontakt med henne. Å visst påminner den 45:e presidenten i USA an aning om vem som utlöste andra välrdskriget. Har en känsla av att människan ALDRIG lär dig. Förstår inte varför...

    Men ni har det ju fortsatt bra i Maspalomas, liksom vi i Täby... Fast det är varmare och skönare hos er om man säger så;-)

    SvaraRadera
  2. Håller med BP ... det är verkligen skrämmande med det som sker idag! Jag hade en gång sällskap med en kille, vars mamma satt i koncentrationslägret Treblinka och överlevde. Hon berättade hemska saker...

    Skönt att se att ni har det fortsatt bra!
    Ha det gott!

    SvaraRadera
  3. Ni har det verkligen skönt.
    Kram 😎

    SvaraRadera
  4. Härliga blommor som vanligt! Tack, för att du skrev den fina berättelsen på min blogg. Jag har döpt om SD till MP, Missnöjespartiet! Detta trots att finns ett redan med samma förkortning. Får Donald och Jimmy fortsätta, blir jag orolig.

    SvaraRadera
  5. Intressant om Jadwiga Gawrychowska och din mammas kontakt. Kom att tänka på Doverstorp var en där och hälsade på i mellan åt som barn.

    SvaraRadera