Alcoutim - Mertola

I morse var det gråskalan som gällde! Sen lättade det och så kom molnen tillbaka.

Vi valde åka norrut, genom ett vackert kuperat landskap. Här lämnade vi Algarve och kom in i Alentejo i och med att vi passerade floden Ribeira do Vascão . Vi två tillfällen såg vi någon typ av rapphöns springa över vägen, men jag var inte tillräckligt snabb med kameran. Kunde ändå konstatera att de var mindre än en fasanhona.

Solen tittade fram och belyste de magra markerna. Gul portugisisk klöver och något som påminner om små baldersbrå växer i massor.

Väg N 122 går genom en nationalpark på sexhundra kvadratkilometer, där Mertola ligger i Guidianaflodens dalgång. Vackra böljande kullar avlöser varandra.

Här närmar vi oss Mertola  och vi ser borgen och ringmuren kring staden.

Vi tyckte GPS´ markeringen var via en smal väg, så vi åkte över bron för att kunna göra oss en uppfattning om var ställplatsen var.

Jag zoomade in och där kan man se husbilar nära kaj. Vi vände om och körde gatan, som GPS´n markerade. Koordinaterna är: N 37° 38' 17,5''  V 7° 39' 43,3''.

Vi parkerade och så gav vi oss ut på upptäckarfärd. Det här fotot är taget vid kyrkan och mot brofästet, där det förra fotot togs.

Borgen var stängd, men vi tittade på utgrävningar från bl.a. romartiden. Många folkslag har följt floden Rio Guardiana norrut. Fenicierna grundade en blomstrande inlandshamn. Den nyttjade sen både romare och morer innan det blev kristet.

Vi gick runt innanför murarna på de smala gatorna.

Den här vackra bron körde vi över innan vi kom in i Mertola.

Det är en vacker stad med många fina små hus. I morgon hoppas vi på att solen åter ska dominera!