Vila Nova de Milfontes

 

I natt har det kommit några regnskurar och i morse var det som lägst 6,5 C. Det ljusnade så småningom och solen kom fram lite pö om pö. Vi bestämde oss för att åka vidare norrut längs kusten. Vi följde den vackra vägen N 268.

 

Pinjeträden är låga och platta, nästan kupformiga. Det är nog vinden från Atlanten, som håller efter dem. Bitvis var det som en allé av Pinje och en del Mimosaträd..

 

Det finns också många sådana här träd, som ömsar bark. Vet inte vad det är för slags träd, men när vi stannade och jag fotade det här trädet, så doftade det väldigt gott. Kanske kan det vara någon slags Eukalyptusträd.

 

Vi åkte genom ett böljande landskap, med busk-klädda kullar. Bakom en krök ser vi så vita byar eller

städer, som klänger efter en bergsväg eller sluttning.

 

Både berg och jord har en vacker terrakotta färg. På det här fotot blev det en dramatisk färgkombination.

 

Så småningom kom vi fram till Vila Nova de Milfontes. Vi hade fått tips via husbilsklubben om ställplatser. Den fösta, vid utsiktspunkten, fick man inte stå på längre. Vi åkte då till hamnen, men där kom vinden åt så elakt, att vi valde åka in på Camping Milfontes i stället. Efter en god fiskmiddag, tog vi en promenad genom staden. Kvällssolen lyste fint på husen.

 

I närheten av kastellet fick vi uppleva en vacker solnedgång. Men när solen gick ner kommer kyla och råhet.  I kväll har vi bar 10 C.

 

Husen är oftast vita med en blå färg runt dörrar dörrar och fönster. På den här bilden finns också två vackra skorstenar med. De påminner om de som finns i Algarve, men nu har vi kommit in i Alentejo.

Ponta de Sagres

Nu hänger vi vid en bardisk på restaurang Mar á Vista i Ponta de Sagres och lånar deras wi-fi, samtidigt med att vi dricker kaffe.
Vår lilla kamera har vi inte fått igen, men som tur var hade jag tankat ur bilderna kvällen innan och nu blir det systemkameran,som vi använder.

Vi har förflyttat oss korta sträckor senaste tiden. Det finns många fina byar att stanna i. I morse lämnade vi ställplatsen i Portimão. Där stod vi två nätter.

Första eftermiddagen gick vi hela strandpromenaden. Det var fiffigt ordnat även här med breda trädäck / träspänger att gå på, så man slipper få sandalerna fyllda med sand. Vi hade soligt och fint, men vinden är kall, då den kommer från havet.
Igår gjorde vi en cykeltur in till staden och följde en markerad rundtur. Bra cykelväg!

Det finns mycket lekparker, både i Spanien och Portugal. När jag fotade det här kortet tänkte jag på dig Noelle.

I dag for vi förbi Lagos och tog oss direkt ut till Ponta de Sagrés. Vi har gått runt i fortet och på udden utanför. Här är också väldigt välordnat både för handikappade och barnvagnar.

Här sitter jag på Portugals sydligaste udde. Solig och lugn dag, men det är ändå en del vindar och höga vågor.

Vi frikampar här i natt och far vidare i morgon. Just nu vet vi inte vart!

Cykelutflykter

I går eftermiddag cyklade Birgitta, Nils-Åke och vi till Armaçâo de Pêra. Vi tog cykelvägen över en massa träspänger dit.

På förmiddagen hade vi promenerat hit och då var det rätt mulet. På em klarnade det upp och vi skulle ta oss till staden där borta. Spängerna tar oss förbi vattensjukt område, som också hyser en massa vackra fåglar av olika slag.

Det blåste friska vindar hela dagen, så vi hade motvind dit. Birgitta och jag hade hjälp av våra el-cyklar men grabbarna fick träla i motvind.

Det var stora härliga vågor som rullade in mot land.

Det var ett vackert skådespel, men lockade definitivt inte till bad!

Vi parkerade cyklarna vid stranden och så tittade vi på de färgglada fiskebåtarna, innan vi fortsatte strandpromenaden bortåt.

Efter en stund behövde vi vila benen och då passade det bra med varsin kopp cappuccino. Det stärkte oss gott inför cyklingen tillbaka till Parque da Galé.

Blåsten avtog under natten och idag har det varit en strålande dag. Vid vårt gemensamma förmiddagskaffe, bestämde vi att göra en ny cykelutflykt. Idag till Albufeira. Nils-Åke och Birgitta har cyklat mycket här nere, så de har kläm på olika cykelvägar, som vi inte skulle hittat själva.

Det var en vacker väg. Vid den här utsiktspunkten, stannade vi för att ta kort och då upptäckte jag att jag tappat vår lilla kamera. Den här bilden tog jag med Nils-Åkes kamera. Vi tittade efter  kameran i närområdet och så fortsatte vi in i staden. Det finns en gammal stadsdel, som ligger i anslutning till stranden. Vi strosade runt där och

tittade också på en sandskulptur. Från gamla stan går det en rulltrappa upp till nyare hus på ena sidan och på andra sidan om gamla stan går det hiss från stranden och upp till husen.

 

Idag satte vi oss vid en uteservering vid torget. Solen värmde intensivt innan det var dags för återfärd.

Vid Marinan finns de här glatt färgade husen. På hemvägen kollade vi efter den borttappade kameran. Lennart tog en extratur med cykeln och kollade vägkanten och jag promenerade några km, men utan resultat. Trist som sjutton.
Men trots kamerastrul har vi haft två fantastiskt trevliga cykelutflykter tillsammans med Birgitta och Nils-Åke och lilla My. Det tackar vi för!
I morgon åker vi vidare, men åt olika håll. Vi åker mot Sagres, men vet inte hur långt vi hinner och när vi får wi-fi igen.

Ställplatsen Parque da Galé kan vi rekommendera. 30 platser men bra och personlig service till en kostnad av 6,5 €/natt. Det var en av de bästa ställena med wi-fi.

Blomning i Galé

På fm tog vi en promenad i omgivningen. Jag hade lilla kameran med och fotade en del växter och annat.

 

Kan tro att det är någon typ av krysantemum, som växer utefter vägkanten på några ställen. 

Den här vita blomman känner jag inte alls igen. 

Den småblommiga gula klövern, som finns i Sverige, finns också här.

 

Den här blomman påminner om vädd.

 

 Ännu en vacker blomma, som jag inte känner till.

 Fibblor växer tillsammans med blå blommor. En riktigt fräsch sommaräng!

Vi passerade ett blommande "flaskborste" träd.

Visst är den vacker? Jag tycker det är svårt förstå växtordningen här nere. "Flaskbortsblomman"
blommade när vi var i Santa Pola under november månad.

 

Vallmoblommorna börjar också komma. Här tillsammans med de gula klöver klockorna, som vi sett blomma någon månad nu.

 

En buske som doftar otroligt gott, är den vita ginsten. Känner du igen den från blomsteraffärerna hemma?

Något annat som doftar gott är rosépeppar, som vi plockade några klasar av på em.

Kommer ni ihåg den spunna kokongen jag fotograferade i ett pinjeträd i Santa Pola? Innehållet i en sådan såg vi idag.

Larverna har ramlat ur kokongen och håller här på att formera sig i en lång rad. Hundtassar måste passa sig för dessa larver, då de är giftiga. Kanske får jag chansen att fotografera de fjärilar, som så småningom ska komma fram ur dessa larver.

Parque de Galé

I går kväll åt vi stekt tonfisk till middag. Jag lyssnade och lärde av dig Günter. Jag dubbelpanerade, men jag var inte så fingerfärdig, utan att en del av paneringen fastnade just på mina fingrar.

En fiskbit fyllde hela stekpannan och den är inte så liten. Dessutom var tonfisken väldigt billig i saluhallen, 10€/kg. Det smakade jättebra tillsammans med kokt potatis och grönsaker och en yoghurtsås.

Idag blev det ingen kartbild. Vi har endast kört 2 km från ställplatsen där vi stod i natt till den här. Efter telefonsamtal med Nils-Åke och Birgitta i går kväll, var de gulliga och reserverade en plats år oss, när en bil for iväg i morse. Det var kul att återse dem igen. Vi drack fm-kaffe hos dem och lilla My.

Efter styr  med tvätt och passning av det mellan regnskurarna, tog vi en promenad ner mot stranden.
På väg dit såg vi den här gården. Jag gillar den här vackra terrakottafärgade jorden. Står vackert mot det gröna.

Det växer en del korkek i omgivningarna. Korkekens blad är hårda och lite vassa. Jag tycker de påminner mer om järnek, än våra ekträd.

Barken är täckt av någon lav, men visst är den vacker!

De flesta korkekarna ser ut som det här. Man har skalat av barken ett antal gånger och sen har det fått växa i fred.

När vi var nere vid havet blåste det och mörka moln täckte himlen. Jackan gick åt för blåsten, men när vi gick hem blev det varmt. Vi har haft som mest 20 C och nu kl 17:00 är det 17 C.

Stranden är dramatisk, men det fanns också en liten skyddad strandremsa. Det var ingen som var lockad att bada. Många av husen och hotellen verkar stängda i väntan på den stora turistinvasionen, så småningom.

Mimosaträden har precis börjat blomma här. De är enormt höga.

Utanför ställplatsen blommar de gula klöverklockorna.
Lizzy och Ove - känner ni igen platsen?
Det är en liten plats för ca 30 bilar, men det är många som kommer hit och kollar om det finns något ledigt.

Tavira - Albufeira

 

Inte så många mil, men mycket att se. Vi startade vid 10-tiden från Vila Real de Santo António. Dessförinnan hade vi laddat upp med gott bröd. Här har lokala försäljare förstått att de kan göra sig en hacka, om de kör runt med sina bilar. Det är det många som gör. I går kväll var det försäljning av allehanda frukter. 

Det var stora gifflar och den högra delade vi till förmiddagskaffet. Den hade en god aprikosfyllning.
Kaffet drack vi på en parkering i Tavira innan vi gick in i gamla stan.

Vi valde en slingrig gata upp till kyrka och borg, istället för att ta trapporna. Var en fin utsikt härifrån. Det har regnat några skurar på fm, men när vi gick runt i staden var det uppehåll.

På väg i bilen sa vi att det liknar aprilväder - ena stunden sol och nästa regn. Däremot är det ju ingen snö här, utan vi har haft det skönt. Som varmast har det varit +20 C.
Långt till höger syns vattensjuka områden. Här trivs allehanda fåglar.

 

I klosterträdgården fanns många olika slags blommor. Det här blommande trädet tyckte jag var extra vackert!

Innan vi for från Tavira hann jag prova en del kläder. Det blev inget köpt, men väl en trött Lennart.

Nu står vi på en liten välordnad ställplats "Parque de autocaravanas de Albufeira. Vi gjorde stopp vid två andra ställplatser innan vi kom hit, men bägge var fyllda med husbilar. Inte utan än man kan säga att det är många pensionärer i omlopp.

Rocio - Huelva - Portugal

Wi-fi är jättesegt . Det har tagit över en timme bara att lägga upp kartbilden, så det blir inga fler foton.

Vi startade från Camping Valdevaqueros i måndags morse. Vi vaknade tidigt av en åsnas skrii, så efter dusch och omsorger om Ellen for vi väg N 340 norrut. Molnen gick lågt och vi såg inte bergstopparna. Här är mer fuktigt än där vi åkt tidigare. Gräset är frodigt och vi ser både kor och hästar.
Vi stannar och fikar vid Rio San Pedro. Där är sankmark och det finns också en del saltbassänger, precis som i Santa Pola. Här måste finnas bra med mat till fåglar, då vi såg gott och väl ett 100-tal vita hägrar.
Norr om det här området blir det böljande kullar med större åkrar, där de odlar säd.
Vid El Cuervo finns massor med solceller uppsatta och tidigare har vi sett mängder av vindkraftverk.
Då vägen var bra, blev det att vi fortsatte längre än vi brukar. Vi tog ringvägen runt Sevilla. Tro det eller ej, men Sevilla är en stor hamn med containertrafik. Inget vi visste o innan.

Vi fortsatte väg 8076 / A472. Ställplatsen vi siktade på i La Palma del Gondado fanns inte längre, så vi fortsatte till Campingen i El Rocio. Med en titt på himlen, som mörknade mer och mer, tog vi på jackor och gick in i staden. Tänk er en mexikansk stad i Vildavästernfilmer. Då växer El Roocio fram.
Husen är vita och framför många finns träräcken att binda hästar. Gatorna består av sand och åter sand.

Vi såg flera ryttare som tränade sina hästar,både i dressyr och en som longerade sin häst. Vi tittade in i kyrkan Iglesia de Nuestra Señora del Rocio. Under 15 - 21 maj räknar man med att knappt en miljon besökare. Då hyllas Virgin de Rocio, men det är också en fiesta.

Igår skrev jag detaljerat om resan från El Rocio till Huelva och vidare till Portugals gräns. Det tog mig någon timme, då blogger eller wi-fi strular. När jag skulle lägga upp det jag skrivit, så gick det inte.

När jag gick in nu på fm var mycket av det jag skrivit borta och nu ids jag inte göra om det igen. Vi står nu på en en ställplats vid gränsfoden Spanien / Portugal vid staden Vila Real de Santo António. Staden är typisk Portugisisk med sina vackert lagda trottoarer. Den är också typisk gränshandelsstad, med många spanska besökare. Det finns många affärer som säljer sängkläder, hemtextil och småbarnskläder.