Lördagen den 7 mars hyrde vi en liten personbil, för att få lite nya intryck av ön. Den röda streckan är hur vi åkte.
Vi startade västerut och for GC 200, förbi Molino de Viento, en väg vi åkt många gånger. Solen lyste fint denna vackra dag.
Vi följde den vägen tills vi kom till väg GC 204 och svängde då till Tasartico, en smal
och krokig väg. När vi körde här gick mina tankar till Needles Highway i South Dakota.
Men vägen öppnade upp sig och vi fick en vidunderlig utsikt ner mot La Aldea de San Nicolas de Tolentino.
Ett möte klarade vi av.
Havet visade sig, men det tog längre tid än man tänker sig dit ner.
Vi kom ner till en kullerstensstrand. Strax innan var en camping. Sista biten från byn till havet var en dålig grusväg. Ser du bergakungen och hans profil? Här fikade vi, innan vi tog samma väg upp igen till GC 200, för det finns ju inget alternativ.
Sen åkte vi förbi Aldea och ut till havet vid Play la Aldea. Där blev det en glasspaus innan
vi tog oss upp till Balkongen och fotade mot Teneriffa.
Lennart ville se var avspärrningen tog vid från andra hållet, så vi åkte motorvägen till slut och körde upp på gamla GC 200 från det hållet. På håll kunde jag fota kröken vid den gamla utsiktsplatsen Andén Verde.
Vi körde ned igen och tog motorvägen tillbaka till Aldea. For igenom orten och följde sen GC 210 till Artenara. Här har vi åkt tidigare,så du kanske kommer känna igen något motiv. Även den här vägen är smal och slingrar sig uppåt.
Många olika bergsformationer var det!
Här var det riktigt branta serpentiner uppåt och
på andra sidan kom vi till en damm, med grön och lågt vatten.
På några ställen stack berget ut över vägen.
Vi körde igenom en liten tunnel och långt där framme såg vi El Nublo.
Ytterligare en damm med lågt vattenstånd. Har har man försökt leda ner vatten, men utan synligt resultat.
Ytterligare högre upp träffar vi på ett antal grotthus. De ser ut som vanliga hus i fronten, men husen går in i berget. En del av husen är fortfarande bebodda.
När vi närmar oss Artenara, ser vi var en del bränder härjade i somras. Liljor och gräs kommer snabbt tillbaka medan träden var svarta.
Artenara och den vita Kristusfiguren på bergets topp. Vi svängde in till Restaurante Cueva del Molino,
där vi åt en riktigt god middag.
Vi åkte sen vidare GC15. Där hade också elden löpt amok, men det ser ut som stora fibblor som blommar för fullt nu!
Vi passerade Cruz de Tejeda på vår väg nedåt mot norra delen av ön
Vackert här också, även om molnen kom på den här sidan av bergen.
De här blå skönheterna växte på många ställen utefter vägen.
Senare blev det väg GC 151 och här körde vi igenom La Solana.
Ju närmare vi kom motorvägen mot Las Palmas, ju mörkare blev himlen.
Vi fortsatte motorvägen söderut och gjorde ett uppehåll på IKEA för kaffe .Vi fick med oss ett ett nytt köksbord hem.
Det blev en lång och händelserik dag med massor av nya intryck.
Så här i Corona-tider känns det som om vi verkligen lyckades pricka in vår utflyktshelg!
Sedan midnatt gäller nu hemkarrantän för oss och alla andra på ön och 15 dagar framåt.
