Resan fortsätter på kartan, strax efter sen vi kommit tillbaka från Artenara (avstickaren) och svängt in på GC 21.
För några år sen brann det här. Många pinjeträden klarade sig, men ser lite lurviga ut, då nya grenar och barr växer ut på stammen och större grenar.
Vi körde in på GC 400. Där fanns en ytterkurva, som Lennart kunde stanna vid och jag fotografera några exemplar av Jättestinkfloka, Ferula communis.
Vi har sett den tidigare men inte kunnat stanna.
Små bilar är praktiska.
Vägen slingrade sig fram mellan hus.
Här svängde vi ner på GC151 och La Solana.
Jag funderade ibland om vi skulle hinna förbi innan Agave-blommorna ramlade över vägen.
Vi kom fram till vårt förbokade rum på Residensia Los Conejos utefter GC 320.
Vi fick parkerade på gården. Vi bodde i ett gammalt hus, 102 år, men med en härlig
takterrass. Därifrån var ingången till vårt rum. När jag tog det här fotot satt vi i en hammock.
Utsikten var ok härifrån. Värdinnan, Rosa, fixade middag och/eller frukost om man ville ha.
Det hade säkert varit restaurang tidigare i anslutning till receptionen. Det fanns biljardbord och
i angränsande rum en del sittgrupper. Ett annorlunda ställe, men välkomnande!
Jardin Botánico Canario Viera y Clavijo. Vi har varit här för en del år sen, men det är kul se växter, som finns på öarna. Det är gratis att besöka parken. Det finns ingen försäljning inom området, men väl toaletter, så det är bra med medhavd fikakorg.
Det är vackert. Jag skulle önska att det fanns flera namnskyltar på växter, men ...
Det här är en endemisk växt från Fuerteventura, Asteriscus serceus, en art i familjen tusenskönor.
Det fanns trappor uppför och längs berget. Lennart togs upp och förevigade, medan jag stannade nedanför. Gångstigen påminde lite om Madeiras levador. Drakblodsträd, är ett liljeträd i familjen Sparrisväxter. Det är Teneriffas symbolväxt, men finns också på många ställen på Gran Canaria.
Ibland behövde vi vila benen
och andra stunder tittade vi på landskapet, som här en gammal akvedukt, men
Den här växten finns på många ställen här på norra delen av ön, liksom på fastlandet i Spanien och Portugal. Många svenskar kallar blomman för gul klöver eftersom bladen påminner om våra klöverblommor, men det är en Getoxalis, Oxalis pes-caprae i familjen harsyreväxter. Den lyser upp landskapet.
Det blev många intryck och foton att ta hand om!
































