Gula markeringen är gårdagens etapp och färjeresan. Det blå är dagens etapp.
Vi var kvar på Mellerups Båtlaug till 14-tiden i går. Det var lite vind och vi hade det skönt under markisen. Sen blev det för gassande, så vi duschade igen och gav oss iväg mot Grenå.
Vi sökte skugga på en parkering vid en liten skog och åkte ner till Grenå vid 20-tiden. Vid 23.50 avgick färjan till Varberg.
Vi såg ingen blodmåne, men i morse såg vi en blodröd sol, som gick upp, när vi körde till
Grimeton radiostation. Vi parkerade på deras ställplats och vaknade genomsvettiga kl 10-tiden.
Det kom en del moln när vi åkte väg 153 norrut. Vi passerade Gekås utan att stanna. En gång om året är mer än nog att besöka Gekås, tycker Lennart.
Vi passerade Ätran och stannade i Fegen, precis som på försommaren. Där är det promenadvänligt.
Vi fortsatte åka diagonalt genom de småländska skogarna. De gav en befriande skugga, liksom molnen som hopade sig. Vi är inga fans av 30-gradig värme.
Molnen mörknade och det kom en regnskur, som inte varade så länge, men temperaturen gick ner 8 grader. Det blev mycket skönare med 22 grader. Då vaknade vi till liv.
Vi svängde in till Nydala klosterkyrka. En åskskur kom och vi passade på att äta i Ellen under tiden den passerade. Det blev ett antal kraftiga smällar. Vi antog att kyrkan var utrustad med åskledare.
Sen ovädret lättat tittade vi på bondkyrkan, klosterträdgården och klosterkyrkan. Klostret grundades av Cistercienermunkar 1143, samma år och månad som Allvastra kloster grundades.
Resan fortsatte och snart for vi in i hemlänet, Östergötland.
Vi har varit här tidigare, men då har det varit stängt. Nu stod dörren och vi fick se gammal teknikhistori. Traktorer förstås,
motorcyklar,
snöskotrar,
motorsågar,
telefoner, radioapparater och en massa annat.
Det fanns också rumsmiljöer uppbyggda, bland annat ett kök med det här skåpet. Mycket av det här minns vi!
När vi skulle gå kom den här fina bilen, en Falcon Knight från 1927. Den hade varit ute och kört ett brudpar.
På väg tillbaka till Ellen kom en ny regnskur, så det passade bra att ta en fika på Ydregården.
En gång i tiden har Lennart haft en grålle och nu tror han att jag vill ha en!





























































