Från Deudesfeld i Tyskland till Sittard i Nederländerna

 I går hade vi en städ- och återhämtningsdag i Deudesfeld. Det hade regnat hela natten till tisdagen och det var skurar fram till lunchtid. Sen blev det en promenad i det backiga landskapet.

Idag, 230418, har vi åkt nordväst på mindre vägar och till slut hamnat några km in i Nederländerna.

I morse sken solen och värmde bort den något svala morgonen, ca 8°. Molnen fanns där men inte så tätt som under gårdagen. Vi följde L-24 med backe ned och backe upp med många vackra vyer.

Många traktorer var i rörelse både på åkrarna och på vägarna.

Vid Mürlenbach var en borg och floden Kyll,

som i följde i dalgången. Då var vi nere på ca 330 meter över havet.

Vi följde B 410 och när vi nådde vindkraftverken var vi uppe på 540 m ö h. Vi passerade en del vacker blandskog och åkermark.

En bit följde vi B 51 och en del vägarbeten. Många långtradare 

och traktorer av olika slag.

Många branter, upp till 14 % lutning, kurvor och en och annan hårnålskurva.

Vi passerade förbi många orter, vackra hus och blommande buskar.

Nationalpark Eifel dök upp i en kurva. Där och lite längre fram gick många vandringsleder.

Strax efter passerade vi en vägskylt vi inte sett tidigare. 

Uppe på toppen fanns tillgång till en större parkering, men med många bilar.

I Düttling såg vi vackra korsvirkeshus blandat med stenhus. Jag gillar Tyskland med sin variation på hus och färger. I Frankrike var de flesta hus beige eller grå stenhus, som sällan var putsade eller målade i någon färg.

Färger piggar upp och det gör åkrar som de här!

Bråda tider för grönsaksodlare. Den här med ett enormt växthus. Måste kosta mycket att värma upp det.

Vi passerade en rondell med flaggor och strax därefter tror jag gränsen till Nederländerna var.

Efter några km i NL parkerade vi Ellen på ställplatsen i Sittard. Den ligger i anslutning till simhallen och en del andra aktiviteter. Här finns 9 gratis parkeringsplatser för husbilar. Det finns tillgång till att tömma grå- och svartvatten, samt fylla dricksvatten utan kostnad. Det finns också några papperskorgar.

Koordinaterna hit: N 51° 00' 31.68''  E 5° 52' 52.22''

Efter sen lunch i Ellen, hemgjorda hamburgerbiffar till färskt bröd, gick vi till centrum av Sittard. Det var ca 2 km att gå.

Vi gick genom villaområden med blommor som Magnolior.

Vi gick genom en park, som var en gammalt klosterområde.

Jag tror det var päron, som var spaljerade där.

I centrala stan fanns många gamla pampiga hus och kyrkor,

men också många olika blommande tulpaner. Jag gillar papegojtulpaner, med sina kraftiga blad och ojämnheter.

En riktig färgkaskad!

Vanliga tulpaner i formen, men ovanliga för mig i färgerna!

Jag gillade också den här upphöjda skulpturen! Fanns ingen skylt, som talade om vem som gjort den. Påminner lite om skulpturer vi såg i Portugal.

Vi kom till ett torg, med många serveringar,

kyrkor och

och andra vackra hus.

Vi tittade också in på några olika försäljningsställen

och lite mer konst när vi gick andra gator hemåt till Ellen. Ser du målningen på gavelväggen?

I trädgården i anslutning till huset fanns en del konst, samt blommande japanska körsbärsträd.

Jag kände mer för de blommande röd Rhododendronbuskarna vid en annan tomt

och förstås de krispiga tulpanerna!

Från Imphy i Bourgonge till Les Riceys i Champange

 Dagens etapp gick åter på mindre vägar genom vackra landskap.

Vi vaknade till en mulen och lite kylig morgon, bara 6 grader. När vi gav oss iväg på väg D 958, efter att ha tankat, var det disigt och troligen regn i bergen.

Vägen gick uppåt med vitsippor och gullvivor efter vägkanterna.

Sen gick det förstås nedför med nya vyer!

Bitvis var molnen mörka och tunga men vi fick inget regn under resan. Vi passerade många hagar med hästar, kor och får. Hagar och senare även åkrar var omgivna av häckar, som klipptes.

Vi passerade kanaler,

orter. Här i Cordigny blev vi och andra trafikanter omdirigerade av poliser, då det skulle bli demonstration mot den höjda pensionsåldern från 62 till 64 år. Allt gick bra, men kändes ändå skönt när vi var ute ur orten.

Vi passerade många Château, ofta bakom häckar eller på väldigt långt håll. Château de Villemolin fick jag ändå med tillsammans med lite solljus och en gnutta blå himmel.

Lite mer uppför och sen öppnades landskapet åter upp.

Nästa slott var Château de Bazoches.. I förgrunden  kom en kyrkogård med.

St Père, med sin pampiga kyrka,

 tog vi oss igenom. Därefter började en vinrutt.

Vi mötte några turistbussar. Kanske var det vin eller kyrkan som hägrade.

Vi körde vidare på D-951 och

och så småningom gick vägen uppåt med skir grönska vid vägkanterna.

Nya platåer med stenrik mark och mer blå himmel.

Mera uppför och jag fick en läcker bild på solbelysta moln.

Vi kom ner till Tonnerre och följde kanalen utefter väg 952.

Det kom inslag av vinstockar utefter vägen,

och vi åkte förbi ett litet runt stenhus, som förr var skydd för herdar.

Så småningom kom vi till Les Riceys utefter D 452. Har svängde vi in mot byn och champangeproducenten  Jean-Jaques LAMOUREUX, som har en ställplats.                      

Det gick bra att ta sig fram,

även om det var lite krökar genom stan, men skyltar fanns att följa.

Snart var Ellen parkerad på en av de fem platserna. Här finns vatten, samt möjlighet att tömma grå- och svartvatten, liksom en soptunna för hushållsavfall.. Koordinaterna är: N 47° 59' 23.34''  E 4° 22' 4.85''. Platsen kostar inget. Tanken är förstås att man ska besöka butiken för att provskaka och köpa champange. Sen vi ätit en sen lunch, gjordevi så.

Ingången till butiken är ett par kvarter från ställplatsen.

Vi provsmakade tre olika sorter och föll pladask för dem. Vi kick till Ellen med kartongen och sen gjorde vi en tur genom orten.

Floden La Laignes flyter genom Les Riceys.       

      Där fanns ett konstglas med mig under!