Bilutflykt del 2, från norra kusten över bergen till Maspalomas

 

Resan gick vidare från GC 751 vid havet till

utsiktsplatsen, Cuesta Silva, där vi kunde titta ner på sträckan vi varit på tidigare.

Vi fortsatte väg GC 291 mot Cenoble Valerón, som tyvärr inte var öppet med hänvisning till Covid-19. Det är en historisk plats och naturlig försvarsanläggning, som användes fram till slutet av 1400-talet.

Det ser ut som en stor grottöppning på håll, men det är många små grottor inne i den öppningen.

När vi kom till El Hormiguero svängde vi till höger på en ännu mindre väg, 

som bar uppåt bland banan-fincor.

Vi fick fem möten, men då hade jag fullt sjå att kolla på vägkanterna, så då blev det inga foton.

Efter Casas Aguilar kom vi ut på en större väg och

vi passerade färgrika och bördiga områden.

När vi kom till Fontanales var vi rejält hungriga. Vi stannade vid första bästa restaurang, som visade sig vara en 

med klass, som serverade på linneduk med linneservetter! Det blev en varsin värmande gryta, för här uppe i bergen gick min tröja åt.

Under tiden vi åt hade himlen mulnat,

Det fanns en del höstfärger på vägen uppåt

och molnen gick lågt.

Det kändes som om dimman drog in, men det var vi som körde in i moln.

Fina färger när jag tittade upp och samtidigt kunde jag se där vi nyss åkte.

Lite läskigt när landskapet försvinner. Här brann det för några år sen. Man kan se nakna grenar och nya barr, som ser ut att nästan sitta direkt på stammen! Naturens under!

Några kurvor till och så är vi snart

nere i Cruz de Tejeda. Mannen sitter där med sin åsna. Det har han gjort varje gång vi har varit förbi här, och det börjar bli många gånger.

När vi kom över bergryggen och närmade oss Tejeda, så är solen framme igen.

Vi promenerar runt i Tejeda och samtidigt blev det en glasspaus

innan vi fortsatte GC 60 söderut mot Maspalomas. Agaveblommorna är ståtliga utefter väg kanten.

På hemvägen ser vi El Nubleo på håll, 

men också andra vackra bergformationer.

Vi passerar förbi kyrkan i San Bartolomé de Tirajana och då har det åter kommit en del moln.

Så är det några serpentiner nedåt,

med ytterligare en Agaveblomma,

innan vi når orten Fataga.

Så är det några kurvor utefter bergskanten innan vi når utsiktsplatsen, som vi åkte förbi.

Efter några ytterligare kurvor ser vi så Maspalomas. 

Vi stannade till och handlade på Lidl, innan vi åkte hem till Campo International. Mörkret han börja sänka sig och lamporna tändes. 

I tisdags hade vi en jättefin utflyktsdag!

Onsdagens bilresa, del 2

Vi åkte tillbaka till Barranquillo och fortsatte uppför på väg GC 505.

Den här delen av vägen var sämre. Det var länge sedan någon lappad den asfalterade lilla vägen. En enorm utsikt och fin vy, när vi tittade tillbaka där vi åkt. Trafiktätheten var inte så hög, så det gick att stanna till ibland.

Vi fick ändå några möten av personbilar och cyklister. Här har vi stannat för att släppa förbi. Fanns ingen kanträcke här, utan bara vackra blommande buskar, men de skulle inte ha hållit emot något vidare. Vi såg både gul och vit gins,t som blommade liksom en del andra sorters buskar.

Här stannade vi i en liten ficka och släppte förbi jeeparna. Samtidigt fick jag chans att studera den här busken lite närmare.

Busken är fyllt av små ljusgula blommor. De här buskarna finns i massor och bidrar till att bergssluttningarna ser gulgröna ut.

Vildginsten lyser mer intensivt gult. Andra buskar är överblommade. Här är vi på ca 700 m.ö.h.

Det fanns en damm, med väldigt mörkt vatten.

Här passerar vi högsta punkten på den här vägen.

Så bär det av neråt igen och vad döljer sig där bakom kröken?

Lite mer neråt och så är vi ute på den något större vägen GC 605.

Den här vägen har vi tidigare åkt åt andra hållet och då kommit till Mogán. Nu far vi mot Tejeda.

Här gjorde vi en bensträckare och jag kände på ett par pinjekottar!

Även från den här vägen är det fina vyer och dammanläggningar.

När vi åkte här under december 2016, trodde vi det var en rätt ny kantskada. Det kunde vi se nu, med alla blommande små buskar, att det har varit så här under ett antal år.

Sidorna av vägen lyste bedårande!

Så är vi uppe på väg GC 60 mot Tejeda. Bider härifrån kan du se från december månads inlägg om du skrollar på högerkanten på bloggen.

Vi promenerade runt i Tejeda och åt en god lunch på Sombras del Nublo innan vi fortsatte resan uppåt på GC 156.

Vi kunde titta tillbaka och ner på delar av Tejeda.

Här uppe växte andra gula solar. Skulle tro att det är en fibbleväxt, som har hög kraftig stam.

Till och från har det varit moln här uppe, men nu ser vi mer av det blå igen. Snart närmar vi oss toppen. I går, lördag 18:e mars, fick vi reda på att det hade snöat och haglat här uppe.

Från Cruz de Tejeda körde vi fel, men fick den här vackra vyn.

Det blev ett foto till på det vita innan vi vände uppåt Cruz de Tejeda igen.

Det var de Marguerite-liknande blommorna, som lyste så vackert vitt!

Vi for vidare på GC 150. Även här var det kantskador, men här höll de på att reparera.

Här fanns andra vackra blommor på vägkanten.

På håll såg vi en åsna och

 lite längre fram en lila sluttning!

Massor av de här små skira blommorna gav det lila intrycket.

Sen körde vi in i låga moln vid Mirador Caldera Los Marteles och det hängde i så ända tills vi

närmade oss kusten vid Ingenio. Då hade vi bytt väg vid något tillfälle till GC 120. Sista biten hem  körde vi motorväg.

Höjdnivåerna på vår bilresa i onsdags var så här. Det var en hel del upp och ned och vi tangerade 1900 m.ö.h.