I natt sov vi gott. Det enda som hördes var vågornas brus.
Solen sken över de vackra kullarna när vi for den lilla vägen upp mot N 125.
Men moln har funnits på håll.
Vi gjorde en tur ner till Salema, för att se om där fanns någon plats att stå på. Det fanns parkeringsrutor för 6-meters bilar. En häftig upplevelse på återvägen upp till N 125 igen, se U-formen på kartan, var en backe med 20% lutning. Vi tog oss ner utan bekymmer och sen såg vi det här fina huset med den blommande bougainvillean.
Vi fyllde på förråden på Lidl i Lagos och kollade ställplatsen vid idrottsplatsen. Det var trångt där och vi gjorde Lagos under en dag förra säsongen tillsammans med Siw o Leif, så vi for vidare till ställplatsen i Alvor (N 37 07' 29,2'' V 08 35' 38,3''). Vi parkerade och tog sen en promenad ut mot fyren. Det har regnat även här, så det var en del vattenpussar att kryssa igenom. Mycket folk i rörelse, men så är det ju söndag.
Ett jättejobb har gjorts här. Många vändor med lastbilar för att få dessa bamsestenar på plats. En sten per lastbilsflak, om de inte kom via båt förstås.
Det finns också bra trälagda gångbanor att gå på över en del sanddyner.
På tillbakavägen stannade vi vid en strandrestaurang och åt nygrillad färsk fisk.
Fiskens huvud och ben togs bort vid bordet.
Under tiden vi var borta från ställplatsen, hade två svenska bilar kommit. Det var Siw och Leif samt Mona och Mats. Kul att träffa dem igen!
Ställplatsen är spårig efter att man håller på att installera el och sen regnet som kommit.
Senare tog vi en promenad in till stan och såg det här blommande "staketet".
En lila växt, som använder staketet som stöd.
Kvälls-solen markerade det terrakottafärgade berget lite extra.
På andra sidan vattnet är det några som söker något i sanden, musslor eller ostron? De får raska på, för snart går tidvattnet in igen.
Förra säsongens inlägg från Alvor hittar du här. Kul för mig att titta tillbaka och minnas, de vi träffade då.
Fler helgbilder finns hos Marit
Visar inlägg med etikett Zavial. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Zavial. Visa alla inlägg
söndag 16 november 2014
lördag 15 november 2014
Santiago do Cacém - Zavial
Efter att tömt och fyllt på Ellen, for vi vidare i sol på väg N 120.
Vägen gick på en ås med många korkekar på bägge sidor, liksom vidsträckt utsikt när träden glesnade.
Visst är det en underbar vy? Här stannade vi en stund och jag fick botanisera med kamerorna.
Vid Cercal svängde vi av till N 390.
Vägen gick genom ett böljande gulgrönt landskap.
På vissa ställen lyser den terrakottafärgade jorden igenom.
Vila Nova de Milafontes for vi förbi, då vi övernattade där 2013 och strosade runt i staden. Vi fortsatte och svängde ner till Almograve för att titta på Atlantens vågor. Först sanddyner och sen Atlanten.
Det var ett öronbedövande dån när vågorna slog in mot land. Men också ett mäktigt skådespel.
Här finns två mindre sandstränder.
Man får inte övernatta här, men det passar bra att ta en fikapaus och samtidigt ha en fin utsikt.
Det finns en vattenbrunn om man skulle behöva fylla på.
Efter att ha njutit av vattenkaskaderna fortsatte vi väg N 393 söderut.
Byar klänger efter sluttningar, som här Odeceixe.
Här var en Parquqe Natural och det har vi kört igenom tidigare också. Pinjeträden ser ut som grön mossa på håll.
Vi tog lunchpaus i Aljezur och passade också på att besöka saluhallen. Sen blev det fortsatt färd söderut N 120 och N268. Vi svängde inte ut till Sagres, som vi besökte 2013, utan svängde ner till Zavial, där vi står på en parkering.
Vi gick förstås ner till stranden.
Orörd sand är magisk. Vi var inte ensamma. Surfare finns här, men ingen var ute bland vågorna.
Även här hörs vågorna, men inte så mycket som på västkusten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





























