Vic -Ripoll - Coll d´Ares - Amélie-les-Bains-Palalda, Frankrike

Idag har vi kört 130 km, men stoppen har varit många, då vyerna varit sagolika och solen flödat ner över oss.
Vi började med att besöka korvmarknaden i Vic på förmiddagen. Det blev en besvikelse! Det var som vilken marknad som helst. Korvar fick vi köpa i de små butikerna, som är öppna varje dag.

GPS´n snurrade runt med oss lite i Vic, då vi skulle tanka gasol, men sen for vi C17 till Ripoll. Det var en del tunnlar att åka igenom liksom det gick uppför, innan vi kom fram till staden, på ca 700 m.ö.h. Ripoll har en ställplats i anslutning till turistbyrån utefter väg N260, som vi fortsatte på. Det var för tidigt att stanna. Många åker till de här bergsorterna för att vandra.

Den närmaste bron körde vi över i  Sant Joan de les Abadesses. En gammal vacker stad.

 Här är en bonde ute och plöjer.

Annars är det mycket boskapsskötsel utefter sluttningarna; kor, tjurar, hästar, får och getter. En del av korna har bjällror om halsen, så det klingar sa vackert. På den här höjden är inga löv utslagna än.

Lunchpaus tog vi i solen på 1380 meter över havet. Vi njöt av färska jordgubbar och nybakat bröd, som vi köpte i Vic. Ginstbusken i bakgrunden har minimala knoppar. Däremot åt vi till en fågelserenad och njöt av stillheten för övrigt. Det var inte många bilar, som åker den här vägen.

Videung och hasselns hanhängen finns på plats.

Vi stannade och fotade från högsta punkten, 1513m.ö.h. En vidunderlig utsikt. Här är en stor parkering och den som vill övernatta här kan säkert det. Vi tror att det varit en tullstation här, men nu fanns bara en stängd restaurang. En del moln tornar upp sig i fjärran.

Det låg lite snö kvar, så Lennart var tvungen testa en snöboll.

Åt andra hållet har vi Frankrike, dit vi fortsatte. På franska sidan heter vägen D115.

Även här blånande berg i fjärran.

Några kurvor ner fick vi den här magnifika vyn. Mitt i innerkurvan finns ett djurhägn. Det finns varning för boskap, men vi har inte träffat på några utefter vägen, men det kan säkert bli så när gräset blir grönare.

På ett parti träffade vi på resliga björkar.

Vi närmar oss dalens botten och Prast-de-Mollo-la-Preste.

Vi stannar för natten på ställplatsen i Amélie-les-Bains-Palalda. Här blommar en sorts acacia, med sina gula blom-bollar och flikiga blad.

Vi tog en promenad in till stan och såg då att hasselbladen är komna, men nu är vi på ca 230 m.ö.h.

 

En vacker iris, men de flesta är överblommade.

Vägen har hela tiden varit bred och bra.

VIc

Ännu en varm och solig "sommardag" med som högst 25 grader i skuggan och skuggan under markisen sökte vi på eftermiddagen. Men innan dess hann vi med en promenad i gamla stan. På vägen dit såg vi de här nyutslagna tulpanerna i en rabatt.

Vic är en gammal stad. Här en del av ett tempel som restes av romarna.

Närstudie av en pelare. Mer kan du läsa på deras hemsida
Vic gamla stadskärna visar många vackra och en del förfallna hus från många tidsepoker.

Turistinformationen ger tips på ett promenadstråk, där man får med det mest sevärda. Överallt finns det ute-serveringar och massor med folk i rörelse. Vic är en universitetsstad och det kan man förstå på alla ungdomar.

Vic är också känd för sina korvar. Vi testade tre sorter tillsammans med Stina o Jürg i kväll. Vi satt ute och njöt till 19:20, då vi bröt upp efter att ha spelat ett parti Knobbel.

Narvarcles - Vic

Dagens etapp blev 46 km i solsken med vackra snöklädda berg i fjärran.

Här är det inte de vita bergsbyarna utan färgen från omgivningens stenar. Jag kan tycka att husstilen påminner lite o de italienska husen. Det vita finns i de snöklädda bergen i bakgrunden.

Termiken var säkert bra, för vi såg ett antal luftballonger i luften och den här som skulle upp i det blå.

När vi kom till ställplatsen i Vic, satt Stina o Jürg utanför sin husbil. Vi parkerade bredvid dem och så fikade vi tillsammans, medan vi tipsade varandra om intressanta platser, vackra vägar och olika ställplatser.

Från ställplatsen har vi den här vyn i fjärran. Svårt att se sig mätt på den.
Nätterna häruppe är svalare. I natt var det som lägst 6 grader, men när väl solen stiger upp är det snabbt varmt igen. Igår och idag upplevde vi riktiga sommardagar, med som mest 23 grader i skuggan! Den värmen är jag helt nöjd med!

På vår promenad ner till stan, Vic, såg vi blommande japanska körsbärsträd

liksom vanliga körsbärsblommor. Honungsdoften eller rättare sagt nektardoften sprider sig runt träden. Jag behöver väl inte skriva att det surrar i luften av insekter.

Några pilträd med en skarpt grön färg. Bladen växer snabbt i värmen.

Vi tog oss till gamla stan och ett torget, som var en stor sandplan med plattor längs byggnaderna. Många restauranger fanns runtomkring.

En byggnad var dekorerad i jugendstil, men när vi höjde blicken, stämde inte tornet in med byggnaden. Utan att veta, tror jag att Lennart kom på sammanhanget: förmodligen är det en gammal telestation, där telefonledningarna gick in.

När vi gick mot Ellen igen, såg vi den här masten, som man vid en första anblick kunde tro tillhörde ett krigsfartyg. Men så vet vi förstås att Vic inte är en hamnstad! Moderna tiders telecom!

Åter vid husbilarna blev det en skön stund i solen/skuggan och senare på kvällen även KNOBBEL med Stina o Jürg.