Från Alegondales till La Cala de Mijas

 I går lämnade vi Alegondales och fortsatte  vackra väg A384 nordöst innan vi svängde söderut efter Campillo. Det var också en fin sträcka!

Vi kom iväg hyfsat tidigt från Alegondales, då det fortfarande var lite disigt och svalt i luften.

Vägen gick en del uppför genom ett odlat landskap. En del fält har man kultiverat och andra finns kvar att jobba med. Det gäller att tänka på hur man kör med traktorn, både för att inte välta, men också så att regn inte ska föra bort jorden.

Jag gillar de här färgerna, varm ockra som möter de gröna oliv eller pinjeträden. De blånande bergen i bakgrunden förhöjer det hela.

På andra ställen är jorden mycket mörkare. Här är mängder av olivträd nyplanterade. Säkert är nya sorter och planeringssätt framtagna. Plantorna sätts mycket tätare och vi har sett på andra ställen att oliver träd hålls lägre och skördas med maskin.

Här har det brunnit, med svedda träd som följd. Kanske var det orsaken till de stora nyplanteringarna.

Här är vi på väg mot Olvera. Visst kan fantasin springa i väg tillsammans med den trolska dimman!

När jag lite senare vände blicken åt andra hållet var det ett helt annat ljus!

Framåt var det mycket odlingar och främst olivträd.

På en del ställen eldade man.

Naturen är verkligen varierande. Efter att åkt en stund med odlad mark på sidorna, dyker den här knallen upp!

Längre fram kommer andra kullar och hästan hela tiden har man bergen längre bort,

Många vyer blev det. Här gav traktorers färd spännande mönster på markerna.

Härligt landskap med härliga färgkontraster. 

Jag älskar de här vyerna! här har vattnet grävt stora veck i berget till vänster.

Mörk jord, solcellspark och dis over trädodlingarna längre bort! 

Jord som bränd umbra, ger ett helt annat bildspråk mot det gröna!

Himlen spelar förstås också in hur man upplever vyerna. Här tar himlen över landskapet.

På ett ställe körde vi över en sjö/damm. På en bro, förstås. Väldigt lågt vattenstånd även här. Här var bergen och jorden gulare.

Här var det också ljus ockra i vyn, men då är sädesstubben kvar.

Vi rundade Ardales på vår väg uppåt.

Senare passerade vi en stor fårflock med en ridande vaquero, "cowboy".

Nerfärden mot kusten vi en del långa utförslöpor på både 10 och 12%. Det gäller då att låta motorn bromsa.

Det är också en del uppför innan

vi till slut tog oss ner till parkeringen i La Cala de Mijas. Vi knep sista lediga hålet just då.

Koordinaterna hit är: N 36° 30' 17,12''  V 4° 41' 1,55'' . Platsen är gratis. Det finns möjlighet att tömma grå- och svartvatten, samt fylla dricksvatten. Soptunnor finns också.

Man får ta sig över en väg för att nå byn och stranden. Aldi ligger nära parkeringen. 

På onsdagar och lördagar är det marknad framför bilarna och då får ingen parkera där.

Vi har gått några turer ner till byn. Ett restaurerat torn från morernas tid.

Därifrån är stranden och havet rakt fram.

Det finns en del planteringar med vackra blommor.

Också en liten fontän vid kyrkan, som ger illusionen av svalka.

På massor av ställen finns hibiskus i olika färger. Den här matchade både flaggan och Lennart!

Kryssning del 5

Den 14 februari kom vi till Santa Cruz de La Palma vid 9-tiden. Det var förstås Alla Hjärtans dag, men också Lennarts 70-års dag!

Efter frukosten drack vi varsin dubbel espresso på rummet och sen gjorde vi oss redo för att utforska staden.

Från båten fanns en målad linje att följa in mot centrum. Vi passerade småbåtshamnen.

I centrum var det många äldre och vackra hus.

En del hade ytterdörren öppen och vi kunde se de fina entréerna.

Jubilaren vid en staty av en lokal poet.

Vi kom fram till Plaza de España omgiven med pampiga hus och

kyrka med fristående klocktorn.

Vid Rådhusets pampiga entré till övervåningen träffade vi Sigrid och Erwin, som grattade Lennart.

Många hus hade de karaktäristiska småbalkongerna.

Andra hus var smala och höga.

Smala var också en del gränder.

Så småningom kom vi till en replik av Columbus  flaggskepp Santa Maria. Det är ett sjöfartsmuseum.

Vi gick ner mot havet.

Blickade vi uppåt, så såg vi en utsiktsplats. Nedanför fanns olika färggranna hus.

Vi följde sen strandpromenaden och kom till en gammal försvarsanläggning.

På andra sidan gatan fanns en badstrand med några få besökare.

Några personer höll på att ansa träd. Man kunde tro att träden inte skulle komma igen efter den beskärningen, men det gör de!

En radda av färggranna hus med vackra träbalkonger.

Varje balkong har en täckt del. Det var dasset. Tömningen skedde direkt ut på gatan. Kunde inte vara så trevligt på den tiden.

Åter på fartyget, var täckena ordnade till ett hjärta!

På eftermiddagen var det familjeaktiviteter vid poolområdet.

 

Vi tittade på och Lennart stod i kö för att jag skulle få sockervadd.

Senare fick han ett par pinnar med våfflor!

Tillställningen avslutades med att AIDAStella bjöd oss på sekt.

Vi drog oss in med våra glas och blev fotade av en servitör.

När vi kom ner till middagen, var det framdukat ett vackert fruktbord med svanar av is.

Det fanns en mängd olika vackra  dekorationer, som jag inte kunde låta bli att fotografera.
Vi åt en riktigt god måltid. Sen blev det show och

kvällen avslutades med vännerna Sigrid och Erwin.