Vår höst- och vårresa med Husbilen Ellen

 

Den gröna markeringen på kartan startade vi från Norrköping 220826. Vi for genom Sverige till Trelleborg och så vidare med färja till Rostock. Sen fortsatte via Tyskland till Schweiz och Frankrike, innan det blev norra Spanien och Portugal, för att så småningom åter igen komma in i Spanien och Malaga där vi lämnade Ellen på ett inhägnat och bevakat område.

I stort sett varje dag skrev jag om vår färd här på bloggen. Du kan alltid titta i högermarginalen för att se de olika sträckningarna.

Vi var framme i Malaga 221101 och sov på uppställningsplatsen,

 innan vi morgonen därpå flög till Gran Canaria. 

Ellen var i säkert förvar hos Seyla Autocaravanas, där hon fick vara under 5 månader.

Vi hade då färdats 6384 km under 68 dagar, stannat på en mängd olika platser och fått med oss många upplevelser.

Vi lämnade Malaga på förmiddagen och kom till vårt vinterparadis på Gran Canaria på eftermiddagen. Så skönt! Där njöt vi av sol, promenader och att vara tillsammans med vänner fram till 221209,

då vi for hem till snö och kyla i Sverige. Vi ville förstås träffa nära och kära, 

samt fira jul med dem. Vi hann också med en del hälsobestyr innan flygplanet gick tillbaka till

Gran Canarian 221230. Vi firade in nya året med vännerna! Dagar blev veckor och månader. Vi var ute på våra promenader,

fotade blommor, spelade Mölkky och umgicks med vänner, samt gjorde utflykter med buss och hyrbil. 

Det blev en tidig morgon, 220328, då vi tog inrikesflyget till Malaga och hämtade Ellen. Hon behövde få en dusch, innan det var dags att  fara vidare. Det fanns alltså möjlighet att fräscha upp bilen, innan vi lämnade inhägnaden.

Sen blev det åter en mängd trevliga synintryck och upplevelser på vår röda resa (på kartan) hemåt! Vi fortsatte, till stor del på för oss nya och ofta mindre vägar.

Vi fortsatte med upplägget att planera dag för dag. Ibland blev det en oväntad sträckning, när vänner fanns i närheten.

Vi for upp i spanska bergen och över Pyrenéerna och  

den vackra vägen D 662 till Cajarc i Frankrike. Hela tiden med sol och värme, så vi kunde sitta ute. Sen blev det svalare och molnigare, ju längre norrut vi kom.

Det blev en del dramatiska foton.

Eifel i Tyskland på gränsen till Nederländerna var ett fint område, som jag vill återkomma till, men utan värkande knä. Här fanns många, många vandringsleder! Orten Deudesfeld och dess ställplats var en bra utgångspunkt till gamla vulkansjöar!

Vi hade tänkt oss en sväng till Keukenhof och blomsterparaden, men vi ändrade planerna, som ju bara fanns i huvudet. Vi njöt av blomsterprakten på den tyska sidan och tog snabbspåret hemåt.

Det blev motorväg förbi Hamburg och sen direkt upp mot Puttgarden och färjan.

Ett soligt och skönt stopp över natten i Bandholm innan vi fortsatte över

broarna till Sverige. 

Här mötte vi våren på nytt. En del av tjusningen i resan hem har varit blomsterprakten och att få vara med om våren flera gånger.

Under hemresan rattade Lennart 4357 km. Resan tog 31 dagar och blev kortare både i kilometer och dagar än vi tänkt. Men så är livet! Allt kan man inte förutspå eller snarare vill inte veta. 

Älmhult i Småland till Norrköping i Östergötland

 

Söndagens etapp från Älmhult till Norrköping. Vi har i stort följt väg 23, förutom från Linköping då det blev E4.

När vi åt frukost lyste solen, men sen kom det mer och mer moln under dagen. Här är det en rätt nyanlagd 1 + 2 väg efter Husaby Bruk. Så här när jag efteråt tittar på fotot skulle det mycket väl kunna vara någonstans i Norrland.

På ett ställe belyste solen tallarna väldigt vackert. Tallar i samlad tropp, som här, har vi inte sett mycket av under tidigare resan. Där vi sett tall har det varit ihop med blandskog.

Kaffepaus tog vi vid Sjöatorpasjöns rastplats. Vi satt inne i Ellen, men hade en fin utsikt.

Ytterligare ett foto, som skulle kunna vara norrut, men det är utförslutet från Småländska högplatån ner mot Virserum.

En mycket trevlig ort, som vi besökt många gånger tidigare och tittat på deras museum m.m. Här välkomnar Nils Dacke!

Senare passerar vi Emån.

Här dröjer det ett tag innan löven på björkarna får musöron! Men stammarna i sig är vackra!

Sjön Krön, efter Vimmerby, lyste upp. Här verkar man inte hunnit vårså  ännu.

Under en sträcka var det alldeles nylagd asfalt. Målningsarbetet kommer säkert att ske snart.

Hagmark med höga vackra enebuskar tror jag är rätt unikt. Det har vi i alla fall inte träffat på vår resa förrän vi kom till  Småland och Östergötland.

Ekbackarna är också vackra. För bägge områdena ovan krävs att det finns djur, som betar!

Gårdar med faluröda hus med vita knutar och fönster är Sverige för mig!

Ännu fler röda hus, nu mer i anslutning till skog.

Ja, så var vi då åter i Norrköping. Norra Promenaden hade en av Europas längsta Lindalléer, när jag läste geografi för Hedenhös massa år sen. Vet inte om det fortfarande är så. Med sol hade det varit mer välkomnande. Vi åkte hem och packade ur Ellen, innan vi for ner till

uppställningsplatsen med henne. 

Där i gräskanten växte några Violer och

Mahoniabusken hade precis börjat blomma!

Från Bandholm i Danmark till Älmhult i Sverige

 I dag, 230422, blev det en längre sträcka än vanligt, men så ockte vi också till stor del på motorväg.

Vi lämnade den fina ställplatsen och orten Bandhol i sol. Vi passerade det här vackra korsvirkeshuset med vasstak!

Vi åkte sen E 47 tills vi närmade oss Farö. Vi svängde av till parkeringen där, för

kaffe i Ellen och en besträckare.

Jag tog kort på bron vi nyss åkt över. Ser du fiskaren i vattnet? Måste vara kallt att stå där.

Vi fortsatte norrut mot Köpenhamn och passerade en hel del buskar och träd med vita blommor.

Vi såg några tallar på håll.

Vi svängde av E 47 och följde vägen mot Köge en stund, för omväxling och för att tanka. Det är  ungefär 1 DKK/liter billigare att tanka på de mindre vägarna. Vi tankade för 11.89 DDK/l ca 18,04 kr/l.

Många lantbrukare var ute på åkrarna. Jorden var torr och det rök efter traktorerna. Här även blänk från rutan. Vårbruket ligger efter norra Tyskland.

Från Köpenhamn passerade vi genom tunneln och

över bron innan vi nådde Malmö.

Sen följde vi E22 förbi Lund och sen väg 23 mot Växsjö.

Här har man sått och en del fåglar får ett skrovmål.

Vi stannade till i Bosjökloster, där vi åt och tittade runt i omgivningarna. Här har vi varit många gånger tidigare, men det är en fin plats. 

Jag fastnade förstås för vitsipporna och

gulsipporna.

Nästa stopp blev i Älmhult på IKEA och senare tog vi oss till gamla varuhuset, som nu är ett museum.

De hann stänga innan vi kom dit. Det är det enda IKEA-museum i världen, liksom det på andra sidan  parkeringen finns ett unikt IKEA-hotell.