Från Casfreires till Coimbra

 

Dagens etapp innehöll en del höjdskillnader och kurvor. 

Vi startade från Casfreires och for M 581 söderut. Det blev genom en del små byar. Himlen var gråblå, då vi fått med en del av Calima-vindarna  Det är varmt, 25 - 30 grader, men disigt.

Vi såg också byar på håll omgivna av skog. Det fanns barrträd, men också en hel del eukalyptusträd.

Innan Viseu körde vi in på IP5. Där gick det uppför i bland men mest utför. Vid den här dammen tog vi kaffepaus.

Vägarna bytte namn, som jag missade, men här åker vi över floden Rio Mondego. Här var berget annorlunda mot tidigare.

Så småningom åkte vi in på väg R 110 och följde floden. Här rundade vi en by, vi definitivt inte kunde köra igenom.

På ett ställe mötte vi två ridande poliser.

Husen var vägnära och klängde sig mot berget eller den branta dalgången.

Skogsklädda kullar. Det hade tidigare skett en del ras och bitvis höll man på att restaurera vägen.

Småbyar avlöste skog och 

så fortsatte det.

Stenekar fanns också vid vägkanten.

Här byggs en stödmur. Den här vägen fortsatt vi ända fram till Parque Campisimo de Coimbra, som vi stannade på. Den finns med på ACSI kortet. Vi åt en sen, men snabb lunch innan vi gick till busshållplatsen utanför receptionen och tog buss 38 till centrum. Kostnaden var 1,6 €/person och enkel resa.

När vi kom av bussen blev det här första kortet i Coimbra. Se huset i bakgrunden med texten "Hästens Sleep Spa"!

Coimbra är en gammal stad med mycket spännande att titta på.

Om inte hela gamla stan är med på UNESCO's världsarvslista, så är det i alla fall en massa sådana här skyltar uppsatta. Jag går inte in på historian, utan den får du söka på nätet.

Vi gick runt i staden och en hel del uppför. 

Jag klarar inte trapporna, så det blev en längre kringgående uppåtpromenad. Här hade vi kommit upp till rester av  muren. Jag trodde det var en kyrka med kloster, men Lennart uppmärksammade mig på taggtråd och vakter, så det var nog stadens fängelse.

Muren med portarna var ändå vacker

och ledde upp mot universitetsområdet. Vi fortsatte inte upp. Värmen gjorde att vi tog beslutet att gå in i skuggan

i botaniska trädgården i stället.

Där var många vackra och ovanliga växter, men det vi uppskattade mest var bambuskogen, som gav svalka!

När vi kom ut ur botaniska trädgården, kom vi rakt på en gammal spårvagn och ett spårvagnsmuseum.

Vi tog oss snabbt tillbaka till vår startpunkt med gågatan och torget med alla caféer och restauranger.

Där blev det gott starkt kaffe med var sin vaniljbakelse, Pastel de Nata. Mums!

Efter en skön vilopaus under parasollen blev det buss tillbaka till Ellen på campingen. 

Från Rabanales i Spanien till Braganca i Portugal

 Dagens resa blev bara ca 50 km.

Vi lämnade ett soligt Rabanales och for tillbaka de 7 km till Alcañices. Där var en del bilar och bussar. Kanske på grund av torghandel.

Vi fortsatte över det rätt karga landskapet.

Det var en del upp och ned, men på bra vägar. Det var en del långtradartrafik och lite personbilar, men glest mellan bilarna.

Vägen var nersprängd, så vi slapp en del höjdskillnader. Så gick det utför mot gränsen till Portugal.

Där tog flera viadukter vid, så vi behövde inte ner i dalbottnarna.

Vi passerade  portugisiska gränsen och motorvägen fortsatt rakt och uppåt, med ett antal avåkningsramper vid sidan av.

Det fortsatte vara mindre kullar/berg, som var skogsklädda, förmodligen med stenekar och andra lövträd.

På håll ser vi en del odlad mark med olivträd och annat.

Vi svängde av till Braganca och for direkt till ställplatsen, som ligger nedanför gamla stan och Citadellet. 

Vi följde en av gångvägarna och kom upp till den här porten.

En del tog bilen upp, men den här gången avstod vi! Det finns ett millitärmuseum inne i försvarsanläggningen. Fästningen är sen 1187 med vakttorn och fängelsehålor.

Vi gick en bit på muren, jag på darriga ben. Muren restes på 1130 talet.

Jag höll mig tätt intill muren, men det blev några foton på omgivningen.

Museet och kyrkan var stängda, men vi tittade utvändigt på den femhörninga Domus Municipalis. Det är Portugals enda bevarade exempel på romansk stadsarkitektur. Det var en sal, där stadens homens bonus "gode män" avgjorde tvister. Nedanför låg stadens cistern.

Det finns några små hus bevarade och bebodda innanför murarna.

Gränderna var smala.

Ett hus precis innanför porten var restaurang.

Den hade fått några utmärkelser. Tyvärr var den stängd tills den 4 november.

Ellen var skymd av buskar och syntes inte uppifrån, men andra husbilar skymtar på olika platåer, som är iordningställda.

När vi kom ner till ställplatsen hade Ellen fått sällskap av flera husbilar.

Koordinaterna hit: N 41° 48' 12,10''  V 6° 44' 47,8'' det finns ca 25 ställplatser, lite beroende på hur folk parkerar och  hur stora bilarna är. Platsen är gratis. Här finns möjlighet att tömma grå- och svartvatten samt fylla dricksvatten. Soptunnor finns också.