Från Casfreires till Coimbra

 

Dagens etapp innehöll en del höjdskillnader och kurvor. 

Vi startade från Casfreires och for M 581 söderut. Det blev genom en del små byar. Himlen var gråblå, då vi fått med en del av Calima-vindarna  Det är varmt, 25 - 30 grader, men disigt.

Vi såg också byar på håll omgivna av skog. Det fanns barrträd, men också en hel del eukalyptusträd.

Innan Viseu körde vi in på IP5. Där gick det uppför i bland men mest utför. Vid den här dammen tog vi kaffepaus.

Vägarna bytte namn, som jag missade, men här åker vi över floden Rio Mondego. Här var berget annorlunda mot tidigare.

Så småningom åkte vi in på väg R 110 och följde floden. Här rundade vi en by, vi definitivt inte kunde köra igenom.

På ett ställe mötte vi två ridande poliser.

Husen var vägnära och klängde sig mot berget eller den branta dalgången.

Skogsklädda kullar. Det hade tidigare skett en del ras och bitvis höll man på att restaurera vägen.

Småbyar avlöste skog och 

så fortsatte det.

Stenekar fanns också vid vägkanten.

Här byggs en stödmur. Den här vägen fortsatt vi ända fram till Parque Campisimo de Coimbra, som vi stannade på. Den finns med på ACSI kortet. Vi åt en sen, men snabb lunch innan vi gick till busshållplatsen utanför receptionen och tog buss 38 till centrum. Kostnaden var 1,6 €/person och enkel resa.

När vi kom av bussen blev det här första kortet i Coimbra. Se huset i bakgrunden med texten "Hästens Sleep Spa"!

Coimbra är en gammal stad med mycket spännande att titta på.

Om inte hela gamla stan är med på UNESCO's världsarvslista, så är det i alla fall en massa sådana här skyltar uppsatta. Jag går inte in på historian, utan den får du söka på nätet.

Vi gick runt i staden och en hel del uppför. 

Jag klarar inte trapporna, så det blev en längre kringgående uppåtpromenad. Här hade vi kommit upp till rester av  muren. Jag trodde det var en kyrka med kloster, men Lennart uppmärksammade mig på taggtråd och vakter, så det var nog stadens fängelse.

Muren med portarna var ändå vacker

och ledde upp mot universitetsområdet. Vi fortsatte inte upp. Värmen gjorde att vi tog beslutet att gå in i skuggan

i botaniska trädgården i stället.

Där var många vackra och ovanliga växter, men det vi uppskattade mest var bambuskogen, som gav svalka!

När vi kom ut ur botaniska trädgården, kom vi rakt på en gammal spårvagn och ett spårvagnsmuseum.

Vi tog oss snabbt tillbaka till vår startpunkt med gågatan och torget med alla caféer och restauranger.

Där blev det gott starkt kaffe med var sin vaniljbakelse, Pastel de Nata. Mums!

Efter en skön vilopaus under parasollen blev det buss tillbaka till Ellen på campingen. 

Blomsterprakt m.m.

I torsdags gick jag en runda med mobilen i Botaniska trädgården. Eldboll, Ixora coccinea, lyste fint i solen, liksom

Pepparotsträdets blommor, Moringa oleifera Moringaceae.

Jag älskar bomullsträdets blommor i gult 

och gulrosa! Det var få blommor kvar. De flesta var överblommade.

Callistemo rigidus, Styv lampborste, 

hade en mängd blommor.

Argyranthemum haouarytheum är endemisk på ön La Palma. Visst får man lite känsla av midsommar, när man ser den?

I fredags förmiddag tog vi en promenad till Faro och Meloneras. Bougainvillean blommar vackert!

Här klippta i rundade former.

Himlen var blå och solen värmde skönt.

En del sandkonst påminde oss om snön i norr!

Efter fika gick vi hemåt och passerade då Columbus på sin pelare

och sen Hotell Dunas med de vackra bougainvillea-häckarna i en massa färger.

Visst är de vackra?

En härlig färg-kaskad!

Många nyanser är det!

Solen får dem riktigt att spraka!

Helheten är bedårande även om häckarna är relativt nyklippta.

På eftermiddagen blev det Mölkky på Verdemar och Stein-Erik segrade!

Senare blev det väntan på dryck i baren. Stefano dukade upp till musik och strax efter gick vi hem. Hans repertoar kan vi och ljudnivån uppmanar inte till prat.

I lördags träffade vi Yvonne och Mikael utanför Verdemar och där fanns den här vackra hibiskusen.

Vi promenerade till San Fernando, där vi åt gott!

Det fanns en del riktigt vackra hus i området. Himlen blev mörk, så vi fortsatte hemåt,

men inte med mer brådska än att vi hann fota en vacker kaktus, Kandelabereuforbia och

nära marknadsplatsen doftade gott från ett blommande Orkidébauhinia Bauhinia variegata. Det blev fika på vår altan innan vi skiljdes åt.

I går var vi till Casa Serafin vid Meloneras strand. Där åt vi god paella tillsammans med

Ann och Leffe. Så klart vi ville avrunda med en god dessert!

I dag gick vi upp till San Fernando i ett ärende. Vi stannade som vanligt och fikade. Jag passade på att titta på Fb, när Lennart betalade och då fick jag se att Ralph hade födelsedag. Det gjorde att vi tog en sväng förbi hos dem och grattade honom, innan vi promenerade tillbaka till El Palmeral!