Vi tyckte vi åkte en häftig väg i går, men det här var höjdernas väg!
När vi åkte från Abla på förmiddagen, lyste solen vackert över Sierra Nevada. Vi åkte väg A 92 några mil,
innan vi svängde av till väg A 1178, en grönmarkerad väg på kartan. Med tanke på den väg vi åkte i går till Abla, så tyckte vi inte den här verkade så farlig. Ett vackert och kargt landskap bredde ut sig framför våra ögon.
Det var en del kurvor och framför allt gick vägen uppåt. Här hittade vi en möjlighet att stanna och ta kaffepaus. Vi var då på 1333 m.ö.h. Solen sken, men luften var sval. På skuggsidan var det bara 12°, så tröjan behövdes. Å andra sidan hade vi inget att göra i skuggan när vi kunde sitta så här!
Vi såg mandelträd blomma på 1115 meter höjd, men här uppe var det bara pinjeträd som växte. Med tanke på hur marken ser ut är det svårt att förstå att något över huvud taget kan växa.
Vägen gick fortsatt uppåt. Här är det någon typ av brandgata eller skiljegräns, som går över berget. "Gatan" fortsätter åt bägge håll. Vi följer vägen åt höger. Det kommer mer och mer moln.
Riktar jag kameran åt hållet varifrån vi kom, så är det mer dis. Lite av "gatan" kan du se på en topp till höger om mitten av bilden.
Vi fortsätter uppåt och här börjar snöpinnarna! I början av vägen stod en skylt om snökedjor, men inte så här års, väl!
Här var vi på 1567 och vägen fortsätter uppåt!
Där nere har vi kört och
åt andra hållet ser vi Observatorio del Calar Alto!
Vi ser långt, men saknar parkeringsmöjligheter! Långt, långt bort skymtar plasttälten och havet.
Här måste vi närma oss toppen, det växer inga träd. Molnen är mörka, men utanför bilen är det 9°, så ingen risk för snö.
Däremot låg det kvar snö i dikena.
På 1975 meters höjd svänger vägen av mot observatoriet, men vi fortsatte följa väg A 1178. Vi kom över på skuggsidan av berget och där finns mer snö kvar, men inget på vägen. Högsta punkt på vägen var 1976 m.ö.h., så högt har vi aldrig åkt tidigare och trodde inte heller att vi skulle göra det i dag!
Så går vägen neråt och det blir många sträckor med motorbroms.
Vi ser Las Menas på håll. Det var en sevärdhet, men vi vågade inte köra ner där. Vet inte vad det var. Tidigare åkte vi förbi en meditationsplats, men där stod en personbil och då kunde inte vi stanna. Där var en källa och bänkar att sitta och meditera över utsikten och kanske vår litenhet i det hela.
Vi fortsätter neråt och ser massor av vindkraftverk på håll i dalgången.
Storslagna vyer, så långt ögat når! Återigen ser vi Sierra Nevada!
Vi fortsätter serpentinerna ner till Serón, men stannar inte där utan fortsätter ut på A 334 och kör till ställplatsen vid Tijola. Hade tänkt stanna där för natten, men den låg precis vid vägen, så vi åt lunch och fortsatte sen till Huércal-Overa och ställplatsen där.
Marknaden missade vi, men vi fick plöja oss igenom en mängd skräp. Vi hann dock med att köpa en grillad kyckling, som vi har i påsen, innan det blev kaffe på torget.
Dagens höjdprofil ser ut så här, en viss skillnad mot gårdagens.
Det här var en höjdarväg! En väg vi kan rekommendera. Bra underhållen och inga problem att mötas någonstans.
