Husbilen Ellen

Husbilen Ellen

lördag 18 september 2021

Gran Canaria

 

Förra lördagen blev det en tidig morgon från Norrköping med Flixbuss till Arlanda och så vidare med flyg till Gran Canaria, där vi landade vid 14-tiden. Eftersom vi flög med ryggsäckar gick det smidigt ut till busshållplatsen där vi precis han med bussen till Maspalomas.

Vid 15-tiden var vi vid vårt andra hem! Vi städade av och handlade det nödvändigaste i en närbutik. 

Som så många gånger förr blev det premiärmiddag på Bamboo Garden. Förstås en flamberad anka med god sås.

Sen njöt vi på altanen och provade förstås också vår pool! Som vi längtat!

På söndagen var det grådisigt, men varmt, ca 30 grader, men med lite vind så det var skönt att promenera och

bekanta sig med alla vackra blommor igen! Solen tittade fram.

På måndagen hälsade vi på Louise och Ralph i deras nya bungalow. De fick en variant på flyttgröt, som smakade bra i värmen. Vi hoppas på snart återseende.

På tisdagen gick vi ner till stranden vid Faro. En del folk, men det går hålla avstånd rätt så bra. Kan man inte hålla 1,5 meter till andra så måste man ha ansiktsmask på sig. Så mask har vi alltid med eller på oss.

Vid Faro fanns de obligatoriska sandfigurerna.

Vi fortsatte strandpromenaden till Meloneras.

Det gick inte hela vägen, då de lägger om promenadvägen  med nya plattor. Vi fick göra en sväng upp bland hotellen innan vi åter kom ner till 

stranden och en restaurang för lunch. Många restauranger och affärer har stängt igen och andra har öppnat upp i stället.

Bäst av allt är nog ändå poolen!

Vi har också hunnit med två promenader till San Fernando. Det har behövts en vattenpaus efter stora backen och då har jag passat på fota Campo International. En dag storhandlade vi på Mercadona och tog taxi hem och den andra gången var det två kina-butiker som fick besök, då vi behövde koplettera en del.

Vi har haft ljuvliga kvällar, som gjorda för promenader. Det har varit en del moln, men inget regn i våra trakter.

Vi njuter stort av de sköna kvällarna.

I dag promenerade vi till och runt i Parque del Sur. Här njöt vi av hibiskusblommor,

och mera hiskusblommor,

blommande jackarand-träd

och papegojblommor. Förstås också gott kaffe och kaka innan vi vände hemåt.

I kväll mulnade det och vi passade på att ta en promenad genom Ocean Parque.

Innan vi hann passera Mahatma Gandhi-statyn kom solen fram igen, så vi var rejält varma när vi kom tillbaka. Vilken tur att vi då har möjlighet att svalka oss.

Nu fortsätter vi njuta på balkongen, sen mörkret lägrat sig och värmen gått ned till 25 grader. Vi klagar inte!! 

torsdag 9 september 2021

Vånga hembygdsgård

 

I söndags pågick Östgötadagarna och vi valde vi att åka till Vånga hembygdsgård. 

Vid  brygghuset tog Gunnel emot oss i sin vackra Vångadräkt.

Förr i tiden användes brygghuset till mycket bl.a. till att brygga öl, tvätta kläder, slakta och förstås att tvätta sig själva! Gunnel pratade en del om vridmaskinen och om de fina tunnorna i bakgrunden.

Vi gick sen upp till storstugan och till övervåningen där en kronbruds klänning visades. Klänningen avbildades 1846 i Restad av folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren. En tolkning av Vångabrudens klänning har sytts upp av Folkungagillet i Linköping och var utlånad till hembygdsgården. Mycket annorlunda än andra dräkter!

På nedre botten var ett bord dukat och där fanns min mormors sammetsask med mässingbeslag. Där hade hon sina käraste ägodelar. Det var mammas önskemål att asken skulle till hembygdsgården, när hon slutade sina dagar.

Smedjan från Horksäter var öppen. 


I augusti 2012 var mamma Asta med och satt utanför smedjan. Hon berättade då att hon som barn på tidigt 1920-tal, satt på tröskeln och såg på när "farbror Olle" smidde olika saker på hennes mormors gård.


En vacker dag, där de röda husen gjorde sig vackert mot den blå himlen.


I ett annat hus satt kvinnor och spann och vävde. Dräkten som spinnerskan har är en vardagsdräkt från Vånga.


Vi tittade runt i de olika husen och på de olika aktiviteterna. Vi blev förstås också kaffesugna och lät oss väl smaka. Jag träffade två gamla bekanta, som jag inte träffat på många år. Det var kul!


Jag körde sen vidare mot Grensholmen, här ladugården. 


Vi parkerade och gick ned till sjön Roxen. När jag var liten var det en badplats här. Det fanns också en kiosk, som hade lite godis och glass.


Lite längre fram skymtade vi Åls borgsruin, men vi gick upp dit utan vände tillbaka


förbi en vacker grind och upp till bilen.


Sen for vi genom den vackra lindallén mot Skärblacka och Norrköping.

söndag 5 september 2021

Röttle by

 

Så här blev kartbilden på vår resa t.o.r. Henån. Inte närmaste väg, men vi fick många fina upplevelser med oss.


En plats som imponerade lite extra på oss var Röttle by, nedanför Gyllene Uttern vid Vättern. Vi parkerade och åt lunch utanför Ellen, innan vi gick en tur i byn. Det är inte tillåtet att stå över natten på parkeringen.


Det är många röda hus, som välkomnar. Det är en kulturhistorisk miljö med trähusbebyggelse från 1700- och 1800-talen. Det finns också industrilämningar längs Röttleåns ravin. Ån har gett namn till platsen. På Medeltiden kallades platsen Rytlofors, den rytande forsen. Mer kan du läsa på sidan från Jönköpings Läns Museum.


På nästa tomt höll man på att restaurera och kanske förlänga ett timmerhuset.


Från andra hållet såg det ut så här. En hel del jobb, men  kommer säkert bli jättefint.


På andra sidan vägen låg det här huset


med sin jordkällare vid vägen. Vid det bortre röda huset


svängde vi upp till


Rasmus kvarn, som byggdes på 1650-talet. Först tillverkade man musköter, men runt 1700 byggdes det om till mjölkvarn.


Kvarnen rustades 1977. Vattenhjulet driver kvarnen, när den används.


Ovanför kvarnen är en liten damm. Här en motljusbild. Högt vid trädtopparna går motorvägen över ravinen!


Rasmus kvarn från andra hållet. Under högsäsong hade jag aldrig kunnat fota utan att få med en massa folk.


Nedanför kvarnen rinner ån vidare nedåt.


Vi följer ån nedåt hamnen.


När vi kom närmare låg huset på högersidan högt i förhållande till vägen.


Lite längre ner låg får och vilade i en hage.


Efter fårhagen fanns det här lilla låga huset.


Sen var vi nere vid båtklubbens hamn.


När vindkraften inte räckte till för Visingsös kvarnar, skeppades säd över till den här hamnen för att malas i vattendrivna kvarnar.


Ett magasin finns kvar vid


nuvarande badplatsen.


Ute på piren fanns det två bord med bänkar, där vi kunde vila benen och njuta en stund i solen.


På håll såg vi Gränna kyrka och vindkraftverken.


Vi fortsatte tillbaka upp mot byn.


Jag tog samma väg tillbaka förbi fåren och


kom förbi där midsommarstången var placerad.


Lennart tog en stig förbi fallet och Jerusalems kvarn.


Visst var det vackert? Solen strilade genom lövverket och vattnet forsade nedåt hamnen.


När jag kommit uppför backarna fotade jag det röda huset på vänster sida och


huset mitt emot.


I trädgården från det huset fanns en fin liten gångbro till nästa granne.


Det var ett större hus, som låg innanför en häck.


På andra sidan vägen fanns det här huset och


bakom det huset var vägen till ladugården Rasten. På den vägen kom Lennart upp.


Så gick vi tillbaka och det här var huset på höger sida innan parkeringen, som var till vänster.


Lennart styrde Ellen den mindre vägen till Gränna och då passerade vi den här stugan och lämnade strax Röttle by.


Vi passerade några äppleodlingar och närmade oss sen Gränna.

En trevlig vandring. Perfekt tid med ett fåtal andra besökare och ett underbart väder!