Veckans blomster längs resan

 

I veckan har vi gått en runda i Maspalomas Botaniska trädgård. Nu blommar den ljuvliga 

Västindiska bomullsbusken/trädet, Gossypium barbadense.  

Den här blomman har öppnat sig lite mera och fotad uppifrån.

Ytterligare en annan blomma och annat ljus. Ljuset skiljer sig stort, då andra träd skuggar och

var på trädet blomman växer.

Jag tycker blomman är så skir och vacker.

Samtidigt som det blommar finns det frökapslar med bomull på andra grenar.

Bomullen tycker jag också blev fin. Tunna fibrer som döljer frön, som sprider sig för vinden.

Dagarna försvinner snabbt

 

Dagarna upprepar sig till en del. Vi är ute och går och jag fotar en del, som Kristi törnekrona.

230120 var vi till Verdemar och spelade Mölkky. Då vann Stein- Erik.

På lördagens promenad uppmärksammade jag en gul blomma, Kandelaberkassia.

Det har blåst trist under senaste tiden. Till söndagslunchen var Susanne och Anders hit. Vi satt inne och åt p.g.a. blåsten. Först till fikat kom jag ihåg att fota.

På måndagen gick vi till busshållsplatsen vid Oscean Park och tog buss 1 till

IKEA. Där fördrev vi några timmar och fick med oss en del småsaker hem.

Vi åkte hem innan den intensiva trafiken kom igång.

Vid den busshållplatsen växte vackra rosor.

På tisdagen gick vi en promenad, som bland annat innefattade Ocean Park. Där växer en del vackra palmer. Man är igång och rustar parken med solsängar och ny bassäng och en del platser med sand.

När vi kikade in från andra hållet höll man på att snygga till för ett café.

Nya lampor och plastväxter i taket vid en annan ingång. Kul att det händer något med området. Hoppas bara alla tillstånd är i ordning, så de kan öppna!

I torsdags blåste det intensivt och vi höll oss inne rätt mycket, men på fredagen lugnade vinden sig och jag passade på att tvätta lakan. Det är så skönt att lägga sig på rena lakan som soltorkat!

I den blommande busken, Strandöga, fanns det gott om skalbaggar, som stod på huvudet och sög nektar.

Rättvänd, men lite suddig.

Några ville mer än bara suga nektar!

När tvätten torkat gick vi ner till Faro och Meloneras. På vägen dit passerade vi insjön.

Vi såg ett par Ägretthägrar, som sökte föda.

Vi stannade till vid Café de la Paris, där det blev varsin semla. Den första för i år.

Vi strosade och njöt i solen.

På hemvägen passerade vi under den här vackra Bougainvillean!

I går var det mulet och man lovade regn, men det blev inget. Solen letade sig igenom och gav skuggor i plattläggningen.

På kvällen var vi till Yvonne och

Micke på en god drink med tilltugg.

En duva kom och satte sig på glasräcket. Den väntade på att vi skulle tappa några godbitar.

Idag, söndag, är det åter mulet och lite vind. Det är utlovat regn, men det återstår att se om det räcker hit eller försvinner uppe i bergen.

Veckans blomster längs resan är Kristi törnekrona

 

Vi är inne i en röd period med blommande blommor nu. Veckans blomster längs resan är Kristi törnekrona, Euphorbia milii.

    Kristi törnekrona tillhör Törelväxter. Naturligt växer den bara på Madagaskar.

I Sverige ser vi den som en krukväxt.

I södra Europa och på Gran Canaria ses den i rabatter, men också planterad i krukor.

I krukor kan man se både rosa och vitgula blommor.

Man får ha viss respekt för växten, för den har gott om vassa taggar.

Kristi törnekrona lockar en hel del pollinerare, som bin och fjärilar.

Summering av vår höstresa med Ellen, del 4 och resans höjdpunkt

220912 gjorde vi en utflykt med ett lokaltåg från Ostbahnhof i Interlaken till Lauterbrunn, där vi bytte tåg till kuggtåg och fortsatte upp i fjällvärlden. När vi startade på morgonen nådde inte solen ner i dalgången, men ju högre upp vi kom, desto mer upplyst blev omgivningen.

På väg uppåt! Vid hållplatsen Almend tittar vi ner på skidorten Wengen.

Vid Kleine Scheidegg bytte vi till Jungfraubahn, ett annat kuggtåg.

Här var jag väldigt förväntansfull!

Färden gick uppåt, samtidigt som vi kunde titta tillbaka på järnvägen vi kom ifrån.

Vi närmade oss ingången/tunneln in i berget.

Vid Eigergletscher gjorde man ett stopp. Vi kunde gå ut och titta på glaciären och samtidigt fota genom ett stort fönster. Många djupa sprickor var det!

Resan fortsatte uppåt i berget och så småningom kunde vi stiga av vid Jungfraujoch, Europas högst belägna järnvägsstation på 3454 m ö h.

Vi halkade oss ut och upp till en platå med den schweiziska flaggan. Den gjorde sig bra mot den blå himlen!

Så klart att jag också ville bli fotad där. 

Vi njöt av utsikten 

åt olika håll. Vi tittade också på människorna till höger i fotot som vandrade på en markerad väg 

på glaciären. Jag associerade till myror. Vi var inte riktigt rustade för en sån vandring i den tunna luften.

Däremot var vi glada att bli förevigade tillsammans!

Ju längre fram på dagen, ju mer folk blev det. Kan verkligen rekommendera en tidig start på tågresa.

Här uppe fanns restauranger av olika slag. Vi hade med matsäck, så vi behövde inte använda tiden till att stå i kö. Vi tittade runt på is-salar och annat innan vi tog oss tillbaka ner till

Kleine Scheidegg. Där promenerade vi runt och tittade på Die Jungfau på håll, 

innan vi tåg ett senare tåg neråt.

En otrolig dag och upplevelse!