Husbilen Ellen

Husbilen Ellen

söndag 27 juli 2014

Vikbolandet


Den här helgen har vi rest i vårt närområde.


Säden håller på att brådmogna, men samtidigt ger fälten vackra färger från ockra till gulgröna. Björkarna gulnar på kullarna, där det är rejält torrt.


På Vikbolandet finns många fina välbetade hagar med höga enar. Återigen testade vi en smalare grusväg.


Vi gjorde ett stopp vid Häradshammar kyrka och letade rätt på Zarah Leanders gravplats. Fast det är så nära från Norrköping har jag aldrig varit här tidigare.


Målet för resan var besök hos vännerna Lennart och Gerd. Våra husbilsvänner Maggan och Sigge var också bjudna dit. Vi lät oss alla väl smaka av en god middag.


Lite rosa bubbel smakaade bra till melon och jordgubbar.


Svante fick uppmärksamhet på sitt eget sätt. Däremot blev det inga godsaker vid matbordet.


I trädgården jobbade humlorna i värmen.


I morse var det lite grått, när vi gick en promenad ner till Arkösunds hamn, badholmarna och småbåtshamnen. Det blev en bryggvandring.


Åter hos Gerd och Lennart smakade det bra med kaffe och färska wienerbröd på den inglasade balkongen. Det blev inget regn utan solen bröt igenom och det blev återigen en varm dag.

Så småningom tackade vi för trevlig samvaro och for hemåt.
Fler helgbilder kan du se här.

lördag 26 juli 2014

Vår resa i Finland 140624 - 0718


En liten summering av vår resa i Finland. Det blev en resa med många plus.

Vår resa planerade vi utifrån turistbroschyren Suomen Matkailutiet som vi hittade på nätet. I den fanns tips om vägsträckningar och sevärdheter. Vi gjorde ingen detaljplanering hemifrån, utan lät dagsetapperna styra nästa resmål. Det blev många småvägar med närhet till byar, evenemang och människor.


I början hade vi sämre väder och då blev det något längre etapper. Vi har fricampat med undantag för en natt, då vi stod på ställplats. Vi har inte träffat på så många ställplatser, men däremot finns det bra möjligheter att parkera i småbåtshamnar och på andra parkeringar. Vill man stå på camping, så finns det massor av dem.

Vi for med Finnlines från Kapellskär till Nådendal. Vi följde sedan den gamla postrutten österut, "Kungsvägen". Redan södra Finland, påminner mycket om Norrland. Kuperat, mindre gärden och skog, men förstås också mycket byar och hamnar, med vackra trähus.


På lokala turistbyråer fick vi tips om aktiviteter i trakten. Här besöker vi Strömsfors Bruk och en motordag där.
När vi närmade oss ryska gränsen följde vi en annan turistväg, "Via Karelia".


Vi gjorde stopp i flera småstäder, men också vid Saimaa kanal och kollade på en slussning av ett ryskt fartyg.


Ett annat jättetrevligt besök var skulpturparken vid Parikkalassa. Här strövade vi runt i regnkläder. Knappt man kan tro efter den värme som kom några dagar senare och fortfarande består.
Efter den här vägen fanns en del krigsminnen. Men det är inte bara här, utan på väldigt många kyrkogårdar kan man se både monument och gravar från 1809 års krig, 1:a världskriget liksom det 2:a, men också emigrantminnen.


Nästa turistväg blev "Det gröna guldets kulturväg" med en rad olika evenemang.


Vi kollade också på Finlands olika världsarv, som finns med på UNESCO´s lista Här Petäjävesi gamla kyrka.
Vi stannade en natt i Jyväskyla, rallystaden, innan vi fortsatte ut mot kusten och Karleby.


Gamla stan hade många fina trähus, som också var bebodda, men förstås innehöll en del restauranger och caféer. I Karleby fanns en central ställplats, som vi parkerade på. Härifrån fortsatte vi söderut längs den senast tillkomna turistvägen, "Bottenvikens Strandväg"


Det fina vädret kom och det var härligt att vara vid havet, även om vattnet var i kallaste laget för oss.


Det blev besök vid bronsåldersgravar och andra sköna promenadstråk, så vi kunde omsätta en del av den goda matens energi.


Vi gjorde en avstickare in i landet på "Den trolska nattens väg". Där träffade vi på mera traktorer! Ferguson dyker upp ibland och påminner Lennart om traktorn som var där hemma.


Från Tavastehus tog vi "Den tavastländska oxvägen" mot kusten igen.
Överallt är det rent och snyggt. Inget pappersskräp utan väldigt fräscht. De större ABC-mackarna var en tillgång, med sina möjligheter att tömma toa och vatten liksom att kunna fylla på vatten. Den här servicen skulle byggas ut mer i Sverige!!


Vi avslutade med en del av "Skärgårdens ringväg" innan vi återvände till Nådendal och tog Finnlines färja till Långnäs på Åland.


Åland gav liksom Finland mersmak. Här följde vi återigen "Postvägen" över huvudön.
Den här resan kan vi verkligen rekommendera till dig som vill upptäcka något mer av Finland än bara Helsingfors och mer av Åland än Mariehamn.
Vi har bara positiva erfarenheter, fått mycket hjälp och tips under resans gång. TACK ALLA!

tisdag 22 juli 2014

Norrköping - Arboga - Valskog - Köping - Finspång


Gårdagen ägnade jag åt mamma Asta. På kvällen åkte vi iväg med Ellen. Vi åkte norrut och stannade på ställplatsen i Arboga.


Vi gick en tur utefter ån och såg bl.a. det här lutande huset. Lutningen syns mer i spegelbilden!


De gamla husen i Arboga är vackra, men som du ser skiljer de sig en del från de finska i ungefär samma ålder.


Rosor av alla de sorter lyser vackert i rabatterna.


Skulpturerna "Langen går - Ge gjärnet" av konstnären Lasse Nilsson


finns vid ån när den gamla brandstationen.
På kvällen kom en trevlig husbilsägare från Arboga, som jag tyvärr glömt namnet på, och hälsade på oss.
I morse fortsatte vi till Vallskog för att få en del garantiarbeten utförda hos Albins husbilar. Ett trevligt bemötande, men tyvärr blir det ytterligare ett besök.


Efter det blev det lunch i Köping. Oxbringa och rikligt med pepparrot i såsen smakade bra när vi satt ute vid ån.


Efter Hjälmarsund blev det en lång kö. Så småningom kom vi så långt i kön att jag kunde zooma in den här bilden och vi förstod att en olycka skett - varken GPS eller radion meddelade något.


Polis, bärgare var kvar på platsen.


Det var ett tanksläp som vält. Man känner sig olustig efter olyckor.
Vi fortsatte resan vidare över Vingåker och Rejmyre till dotter Anna med familj i Finspång. Nu väntar barnbarnen.

måndag 21 juli 2014

Rindö - Södertälje - Norrköping - Linköping


Oxdjupet övergav vi på förmiddagen och åkte vidare med färja till Värmdö. Så småningom kom vi till Gustavsberg, där vi tog Gamla Skärgårdsvägen en bit.


Vi kom så förbi Nacka och in i Söderledstunneln. Den har en raffig belysning, som jag inte lyckades fånga så bra. Färden gick sen till Södertälje och deras camping, där vi träffade Sigge och Maggan. Vi hade en trevlig stund över en kopp kaffe, innan vi fortsatte till Norrköping.


Det blev bara ett kort besök i lägenheten innan vi for vidare till sonen med familj i Linköping. Dit kom även dottern med familj, liksom en annan familj, så det blev en skön samvaro.
Rågen har börjat mogna och axen börjar nicka. Östgötaslätten är också vacker.


En del  byggde sedan staket, medan andra passade barn och servade med mat i helgen. Det blev också några vinbärsklasar mindre på buskarna!
Flera helgbilder finns hos Marit

torsdag 17 juli 2014

Mariehamn - Kapellskär - Norrtälje - Vaxholm - Rindö


I morse fixade vi det praktiska med bilen och så tog vi en promenad längs kajerna.


De gamla segelbåtarna spelade sig i vattnet.


Så småningom stod vi vid kajen och väntade in Vikinglines färja.


På hela överfarten satt vi på soldäck och hade det gott.


Vi åkte in i Norrtälje och handlade mat, innan vi fortsatte till Vaxholm.


Färjan kom samtidigt med oss, så vi passade på att följa med till Rindö.


På vägen ut passerade vi Vaxholms fästning, Där övernattade jag för ett antal år sen tillsammans med mina kollegor vid en teamträff. Intressant. Här kan du läsa om fästningen.


På Rindö parkerade vi vid Oxdjupet, ett sund mellan Rindö och Värmdö. Det är en huvudfartygsled in till Stockholm. Sundets bredd är vid sitt smalaste ställe cirka 180 meter och djupet varierar mellan 38 och 17 meter.


De stora båtarna, färjor och kryssningsbåtar, passerar oss nära. Det gör för all del även mindre båtar.


 Till vänster i bild står Ellen och en annan husbil parkerade.


Jag hade också kameran framme, när ett kryssningsfartyg passerade.

onsdag 16 juli 2014

Jan Karlsgården - Bomersund - Prästö - Ekerö - Mariehamn


På förmiddagen fortsatte vi från Jan Karlsgården österut. Vårt första stopp blev Bomarsund.


Nu är det bara ruiner, men en gång i tiden var det en gigantisk borg.


Med datans hjälp har man återskapat hur det en gång kan tänkas ha sett ut. Bomarsunds fästning var en fästning i Sund på Åland. Ryssland inledde byggandet av sitt västligaste fäste, år 1832 efter att Åland blivit en del av Finland 1809 och därmed tillfallit Ryssland. Huvudfästningen skulle bli en 290 meter lång halvcirkelformad bestyckad kasern i två våningar, avsedd att härbärgera 2 500 man. Runt huvudfästet planerades sex kanontorn. Fästningen omgavs av den stadsliknande bebyggelsen Skarpans. Mer kan du läsa här.


Efter en rundvandring i Bomarsund´s ruin och praktisk historielektion, åkte vi vidare ut till Prästöns färjeläge. Vi hade tänkt åka till Vårdö, för att åka hela postrutten, men vi valde att stanna här och åka postrutten västerut i stället. Vi ville ha tid i Mariehamn för att vara med om Sjödagarna där.


Slutpunkten på Åland är Ekerö


och postbryggan där. Från Vårdö gick rutten till Kustavs, där vi var för några dagar sen. Som du säkert kommer ihåg åkte vi tidigare Kustvägen från Åbo nästan till Ryska gränsen. Kustvägen var postvägen i Finland och slutade i Viborg. Postvägen ska finnas i Sverige och avslutas i Oslo. Det blir ett framtida projekt.


Från Ekerö åkte vi till Mariehamn och var med om Sjödagarna vid Sjökvarteret. Idag var det Sjösäkerhetsdagen och Sjöräddningen mfl. hade uppvisning.


Det fanns fina segelfartyg att titta på och Lennart hade åter turen att få höra en del tändkulemotorer i drift.


Det smakade bra med nystekt strömmingsburgare i skuggan.


Vi promenerade runt i stan och tittade bl.a. på Landskapsregeringens byggnad och konstverket utanför.


Kaffesuget slog till och vi hittade Bagarstugan.


De hade gott kaffe, men framför allt goda bakverk. Min bamsebit gick över styr, men den var god ändå. Lennart valde Åländsk pannkaka med hallonsylt och grädde.


Efter det kalaset var det en stunds vila vid Ellen, innan vi gick en tur till fartyget Pommern, byggt 1903. Det är en fyrmastad stålbark och som nu är ett museifartyg. Åter en stunds vila i Ellen,


innan vi tog en kvällstur in till centrum och restaurang Indigo. Vi åt en utsökt lammfilé med Stallhagens goda öl med citron och ingefärssmak! Ja, idag blev det mycket matfrossa, men så är det också sista dagen på Åland. I morgon åker vi åter till Sverige.
För att kompensera en del av allt frossande de senaste dagarna, har vi gått 20000 steg idag, istället för de vanliga 10000.