Vikbolandet - Söderköping

 I går kände vi för lite omväxling i promenerandet och bestämde oss för att åka till Söderköping.

Lennart körde och gjorde en liten omväg över Vikbolandet. Jag älskar färgkontrasterna på fälten, de mullvadsfärgade plöjda åkrarna och det intensivt gröna höstsådden.

Lövens gulbruna nyanser gör sig också bra i färgskalan.

Vi väntade några minuter vid färjeläget och jag tog en motljusbild mot Stegeborgs slottsruin.

Några minuter senare var vi över på andra sidan Slätbaken och det blev det en annan bild med samma motiv.

Vi gjorde en sväng in och tittade på ställplatsen. Verkar vara bra och rejäla platser.

Vi fortsatte sen vägen framåt genom allén och

kom förbi nuvarande slott/herrgård.

Strax efteråt svängde vi ner mot Skällviks kyrka.

Det var första gången vi var där, så vi gick runt och tittade på kyrkan exteriört och på kyrkogården.

Målaren och författaren Bo Beskow var begravd här.

Vi fortsatte sen mot Söderköping, men gjorde en ny avstickare till Husby slott, som vi inte heller besökt tidigare. Vi följde Husby slottsväg och kom till ett sommarstugeområde, som verkar ha en del stora hus, dvs vi tror att de är för året runt boende.

Så efter mycket om och men kom vi till Söderköping. Men därifrån kommer fortsättningen vid ett senare tillfälle.

Vikbolandet - Söderköping

I går städades garaget och vår personbil Rubinen var tvungen att vara ute ur garaget före kl 09.00. Dagen var mulen och lite gråkall, men solen tittade fram lite då och då. Vi for först till Returpunkten och lämnade av en hel del fyllda kartonger och påsar och sen fortsatte vi ut på Vikbolandet och första stoppet blev vid Dalmyragruvan.

På vägen ned till sjön träffade vi på troll och

och mera troll.

Dalmyragruvan ligger på en halvö i Dalmyrasjön och där finns fyra gruvhål. Förr fanns en bro över sundet, men nu får man använda en flotte för att komma över till andra sidan.
Det finns uppgifter om att man bröt järnmalm här1774, men under olika perioder låg brytningen nere. När man tog upp brytningen igen i början av 1900-talet blev det full fart vid gruvorna. Malmen fraktades med häst och vagn till Kättinge station och därifrån på järnväg till Arkösund, för vidare transport per båt, bland annat till Tyskland. Sista året för brytning var 1910.
Här nere vid sjön finns grillplats, liksom på ön.

I närheten finns rester av en fornborg. Vi gick tillbaka till Rubinen och njöt av fågelsång och mandelblom, eller gröt och mjölk, som vi sa när jag var lite.

Vi åkte vidare på den lilla grusvägen och nästa stopp tog oss uppför till Skirensjön, som ni har ett blommande litet äppelträd i en bergsskreva.

Visst är äppelblommorna vackra?

Här passerar en del av Östgötaleden som sneddar över Vikbolandet.

I en annan skreva växte styvmorsvioler.

Hundkexen började blomma liksom

blåbärsblommorna. Men det gäller att värmen kommer och med den insekterna, annars blir det inga blåbär i höst.

Vi gick tillbaka till Rubinen och for sen till färjeläget vid Stegeborg. Vi fick vänta 15 min innan det var dags för färjan att röra på sig. Under den tiden var vi ute och såg när en stor rovfågel, kanske en örn, var närgången mot gäss med gässlingar. Det var ett intensivt ljud från ängsliga gäss!

Strax efter Stegeborg svängde vi vänster mot Bottna, för att sen ta oss ut till Tyrislöt. Vi körde ner mot bryggan och gick sen och tittade på omgivningen, innefattande en camping.

I ett söderläge blommade Getrams.
Vid det här laget började vi bli hungriga, så vi åkte tillbaka mot Söderköping.

Vi parkerade vid hamnen och gick upp till Restaurang Bakfickan.

Där satt vi ute och åt en god lunch, Cordon bleu.  Jackan gick åt,för vinden var sval.

Efter maten gick vi först efter Göta Kanal och sen utefter Storån, som är allt annat än stor!

Syrenerna började blomma och

det gjorde även rhododendron.

Vid parken vid Hagatorget lyste tulpanerna vackert! Så gick vi åter till bilen och tog oss hem till det färdigstädade garaget. En fantastisk dag trots det kyliga vädret!

Utflykt med Rubinen

I tisdags var det vackert väder och vi gjorde en utflykt med personbilen på Vikbolandet. Jag var chaufför, men Lennart var vägvisare, då jag inte är så hemma på den här sidan av Norrköping.
Vi körde först Arkösundsvägen ut till Östra Husby, där vi tog en sväng i samhället och sen fortsatte

vi till Å och jag svängde in på grusvägen till

Å kyrkoruin. Här parkerade vi bilen och gick vägen ner till Slätbaken.

En liten kopparödla/ormslå/kopparorm var stilla på vägen, men ringlade vidare sen vi passerat.

Bäcken slingrade/meandrade sig vackert, omgiven av maskrosor.

Buskar av slån blommade längs vägen.

Vägen gick upp till ett hus på vänster sida, men vi fortsatte rakt fram. Det var ca 20 år sen Lennart var här senast och för mig var det nya marker.

Lite längre fram skymtade vi Slätbaken, en av vikarna runt Vikbolandet, som sträcker sig in till Mem, där Göta kanal mynnar ut.

Här lyste ängarna vackert av maskrosor.

På andra sidan vägen går ängen ner till Slätbaken.

Vägen tar slut vid ladan och där finns en liten badvik.

Även här var det blommande Slån.

Det gamla magasinet låg fint och snart kommer säkert djur att äta av det gulgröna!

En otroligt härlig dag att fira vår gemensamma 17-år på!

När vi kom tillbaka till kyrkoruinen väntade Rubinen och

vi fortsatte vidare till Mem och tittade på två båtar som slussade från Göta kanal ut i Slätbaken. Vi hade hoppats kunna äta på restaurangen, men den öppnade inte förrän i kommande månadsskifte.

Vi fortsatte till Söderköping och där kunde vi äta en god lunchbuffé på Kanalkrogen. Det fanns några segelbåtar, men än fanns det gott om plats för flera att angöra bryggan. Vi gick runt i Söderköping innan vi fortsatte till Västra Husby och sen åter till Norrköping.