Visar inlägg med etikett Tjeckien. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tjeckien. Visa alla inlägg

onsdag 23 september 2015

Sammanfattning av vår höstresa 2015


Jaa, så ser vår höstresa ut, när den komprimeras till en kartbild. Vi reste 477 mil under tiden 150813 - 0920 och många av milen gick på mindre vägar. Mycket foton blev tagna. Jag gick igenom och sorterade kort i stort sett varje kväll, men ändå hade jag med ca 2000 nya foton hem.


Vi upplevde många fina vyer i skördetid. Den här fotade vi på utresan på Rügen. Vi fortsatte österut


och upplevde fina små städer. Greifswald blev en favorit. Sen fortsatte vi söderut, inte så långt från polska gränsen.


Vi hittade många intressanta företeelser, bl.a. ett Schiffshebenwerk.


Gränsfloden Oder hade vi inte träffat på tidigare.


Lübbenau med sitt nät av kanaler hade vi tangerat tidigare, men inte ägnat någon tid. Det gjorde vi nu.


Gränsstaden Zittau var en trevlig överraskning och inte minst smalspåret med sin ånglokstrafik.


Vi fortsatte in i Tjeckien och tittade på en del kyrkor, några fanns med på UNESCO´s världsarvslista.


Staden Telc var en annan favorit, som också hade UNESCO status.


I Österrike blev förstås floden Donau förevigad.


Alplandskapet är otroligt. Några dagar gick molnen lågt och vi fick någon regnskur, men vi hade varmt och de flesta regnskurar av de som kom, kom nattetid.


Smala vägar och kurvor testade vi på många ställen. Lennarts paroll var "finns inga skyltar om begränsningar, så är det inga". Jag var skeptisk ett antal gånger.


Vi hittade många trevliga ställplatser, en del i kombination med ett värdshus.



Vi fick chans att pröva lokala ölsorter


och olika lunchrätter, som här kryddig korv förstärkt med senap och riven pepparrot!


Ljubljana och Slovenien var en mycket trevlig överraskning.


Tågturen in i Postojna grottan var en höjdpunkt, långt under markplan!


Kroatien med Crikvenica och det vackert blå Adriatiska havet var en fantastisk vändpunkt på vår resa.


Till middagsavdelningen, hörde färsk tonfisk till en av favoriterna!


En hel del blommor har också fastnat på fotona. Här är det Nerium


På återresan åkte vi mindre vägar norrut och passerade genom italienska byar.


På väg  upp genom Pölckenpasset blev det en hel del hårnålskurvor.


Så var vi inne i vackra Österrike igen!


Krimmler Fälle, Europas högsta vattenfall med sina 380 meters fallhöjd, var en utmaning.


Gerlos Alpenstrasse på väg ner mot Zillertal och Zell am Ziller var också hissnande, både i bråddjup och vackra vyer!


Vallfartsorten Altötting var en positiv överraskning både vad gäller kyrkor och


inte minst mat!


Vi hade inte planerat att vara med på någon "oktoberfest", men så blev det!!


Vi har också passat på att smaka en del lokala bakverk under resans gång.


I Lütsen friskade vi upp historiakunskaperna!


I Wörlitz fortsatte vi det rojalistiska inslaget, som också en del på UNESCO´s världsarvslista.


Så småningom kom vi upp till Stralsund och mästerverken i gamla stan.


Väl åter i Sverige tätnade molnen, men vi fick en bra hemresa.

Vi har ätit och druckit gott under resan, men vi har också gått mycket varje dag. Målet har varit minst 10000 steg/dag och många dagar har vi överskridit målet med råge! Trots det, så kan man inte fortsätta stoppa i sig som vi, för då växer man i färdriktningen. Både Lennart och jag har ökat 1 kg var under resan, så nu har vi startat med 6:1 igen.

söndag 30 augusti 2015

Telč - Reingers i Österrike



I dag körde vi bara en kort sträcka på ca 5 mil från Telč i Tjeckien till Reingers i Österrike.


I går kväll satt vi ute och njöt av värmen, god mat och öl. På återvägen till Ellen testade jag att ta mörkerbilder, men utan stativ blir det inte riktigt klart. Hur som kan jag kanske förmedla att det var en härlig stämning i Telč.


Fullmånen gjorde förstås sitt till också! När vi kom till Ellen var det 26° ute.
Sen restaurangbesökarna åkt hem i går kväll, blev vi ensamma kvar på parkeringen. Vi fick en lugn och skön natt, med takluckorna på vid gavel.


I dag fortsatte vi resan på väg 23. Det är kuperat och byarna ligger i dalgångar.


På ett ställe körde vi förbi ett gammalt flygplan, MIG ?


Vi körde in på mindre vägar och passerade en järnväg. Här såg Lennart snabbt att det var ett smalspår, så det var dags för kaffepaus. Som synd eller tur var, så gick det bara en tur om dagen och det stämde inte in för oss.


Ett vägmärke vi inte har hemma, men här på de mindre vägarna är det vanligt.


Vi passerade Nová Bystřice med vackert rådhus och bakom en kyrka med lökkupol.


Vi närmade oss gränsen utefter väg L 8182.


Strax efter gränsen svängde vi in på en liten väg för att ta oss till


byn Reingers. Här svängde vi in och det blev sen trångt mellan husen. Vi klarade passagen precis, men med en längre bil, ska man åka in från andra hållet för att nå campingen.


Ellen är parkerad på Camping Haarstuben och vi njuter i skuggan. Här kommer vi stanna tills värmeböljan dragit förbi. Koordinaterna hit är: N 48° 58' 17,3'' E 15° 9' 13,5''. Full service.

fredag 28 augusti 2015

Dreiwebern See- Zittau - Kutná Hora


I går lämnade vi sjösystemet och åkte sydöst till staden Zittau som tangerar både Polen och Tjeckien, men ligger i Tyskland.


Vi träffade på en del vägarbeten med "Umleitung" som följd. Det gjorde att vi kom in på ännu mindre vägar än vi tänkt.


Vi åkte genom ett vackert jordbrukslandskap med stora åkrar, där man hade eller höll på att så. I horisonterna skymtade berg, med mindre fält.


På ett ställe där motortrafikleden tog slut var det avspärrat och både polis och tull var. Vi svängde höger utan reaktion upp på bron.


Där uppifrån såg vi att polisen hade med en portabel röntgenutrustning för att se vad som fanns i bilar. När vi sen läste nyheterna och såg vad som hänt med döda flyktingar i lastbilar, kanske det var en förklaring.


Vi parkerar på ställplatsen i Zittau med koordinaterna: N 50° 53' 41,4''  E 14° 49' 20''. Det kostar 7 €/dygn. Toa fins liksom tömning och vatten.
På anslagstavlan fanns information om en smalspårig järnväg, så vi skyndade oss att äta lunch, sill och potatis, innan vi tog en rask promenad till järnvägsstationen. Jag hade mina funderingar om Lennart visste om ånglokstrafiken, när han prickade in resmålet!


Vi hann precis lösa biljett och komma på tåget innan det tuffade iväg.


Det blev en del fina vyer medan vi tuffade uppför mot en kurort.


Här delade sig spåret till två olika orter. En del stenkols os, som man inte är van vid längre. Det påminner ändå om barndomens tuff-tuff-tåg, även om de var bredspåriga med större lok. Jag vet en, som riktigt njöt!


Vi fortsatte med tåget till Kurorten Oybin. Det fanns med en resgodsvagn, där man lastade in cyklar. Det var länge sen som såna fanns med på tåg hemma.


Bergen hade väldigt mjuka och fina former här.


När vi kom tillbaka till Zittau, gjorde vi en tur i gamla stan. Där fanns många gamla vackra hus sen slutet av 1800-talet.


Då var det en riktigt välmående stad här. Nu håller man på att rusta många hus, men en återstår mycket.


Rådhuset är pampigt. Under det röda parasollet hamnade vi.


Värmen söker, ca 30°, och vi behövde läska oss med iskaffe innehållande vaniljglass och grädde - ingenting annat! Parasollet ger mig en rosa ton.


Det här är en stad som är väl värd ett besök!!


Efter ytterligare en tropisk natt, fortsatte vi en mindre väg in till Tjeckien. Här var det lite uppför och tallskog på sidorna.


I dag var det mulet på förmiddagen med ca 24° och sen har solen tittat fram och värmen ökat var efter som.  Lite mindre gärden och hagar här, men när vi kommer till en högplatå på ca 300 meters höd blir fälten större igen.


Gamla slott och borgsruiner finns det här också.


Stor del av sträckningen har vi följt väg 38, som varit ok. Jag gillar den omväxlande naturen.


Även här blir det färg på miljonprogrammen.


Dagens mål var Kutná Hora och vi åkte direkt till en camping. Koordinaterna hit: N 49° 57' 52,2''  E 15° 18' 7,5''. Kostnad 295 CZK = 103 SEK. Vi gjorde oss hemmastadda och tog sen en promenad in till kyrkorna.


Vi började med skelettkyrka. Makabert eller ej?


Mycket ben och döskallar är det. De blev arrangerade på det här viset på 1870-talet för att påminna oss om kroppens skörhet och förbereda för det andliga livet.


Man kan bli mätt på ben!


Vi tittade också på den stora katedralen, som finns med på UNESCO´s världsarvslista.
Sen var vi färdiga för en skön stund vid Ellen. Värme och ålder tar ut sin rätt. Nu kl 20:35 har vi 24°. Det är skönt igen!!