Senaste veckan

 

De dagliga promenaderna på morgon och kväll fortsätter och det blir en och annan blomsterbild, men vi gör också en del annat.

En dag tog vi förmiddagsfika i Verdemar och passade också på att spela Sequense. Då gav det kvinnliga samarbetet seger. Vi blev utlovade revanch!

Några dagar var det sämre luft och dis över bergen. Det var vindar från Sahara, som förde med sig både värme och stoft. I det här läget kände vi inte av något från utbrottet på La Palma, men för ett par dagar sen kunde vi känna antydan av svavel i luften.

Det byggs och renoveras en del på vårt område, liksom inom andra. Här har man höjt två bungalows för att få till en övervåning. Vi är så nöjda med det lilla vi har.

En av våra grannar bakom oss har en bananplanta på tomten, som kommer att ge frukt om ett tag.

På ett annat ställe växer den här busken, med sina vackra blå blommor, Solanaceae.

Favoritblommorna just nu är olika slag av Nerium, dubbla som här eller 

enkla.

I fredagskväll åt vi mat i baren på Verdemar tillsammans med Anita och Harald, liksom

Yvonne och Mikael, som kom ner i onsdag.

Då passade vi också på att fira Lilly och Wolfgang, som hade 50-årig bröllopsdag. Linda och Frank var också med.

Palmen med sin fruktklase fotade jag på en tidig kvällspromenad. 

Senare blev det lite gott på altanen.

En citrusdoft kom från de här vackra blommande träden, Citharexylum spinosum från söndagens morgonpromenad.

Senare bakade jag kanelbullar inför dagen idag.

Varje kväll, när stillheten lägrat sig i poolområdet, njuter vi.

Lördag - onsdag

I lördags var det tvätt och lite styr med matlagning, innan vi fick gäster vid 16-tiden. Då var det ett engelskt-tyskt gäng, Linda och Frank samt Lilly och Wolfgang, som kom på besök. Efter en del prat blev det tapas på altanen. Solen sken så intensivt att vi fick dra ned bambujalusierna.

Senare på kvällen var det helt ljuvligt på altanen. Karnevalen har dragit igång, men vi valde att njuta på altanen och senare se på TV.

Patric's day, söndagen den 17 mars, firade vi med en massa irländare,

och våra vänner Linda och Frank, Lilly och Wolfgang.

Erwin och jag var också med runt bordet,

liksom Sigrid, Irma och Siggi.

Lennart var förstås också med. Han hade lite styr med skummande Guinness och numera kraftig mustasch. Det kalla ölet smakade gott i värmen.

Vi flyttade runt under parasollet för inte bli stekta av solen. Eter några timmar bröt vi upp från sällskapet. Då hade vi lyssnat på en irländsk trubadur.

Innan vi lämnade området lyssnade vi på ett intensivt och taktfast trummande.

I måndags, när vi gick till Mercadona vid Meloneras och handlade, kunde jag inte annat än stanna till vid den här vackra busken. Flaskborstblommor, Callistemo rigidus.

På eftermiddagen var Helena och Jukka till oss på dessert, jordgubbar med chokladglass och grädde. Smakade bra. Vi fick då ytterligare en gång höra om de fina promenadvägarna vid Arinaga.

Det inspirerade oss, så i tisdags gjorde vi en utflykt dit med buss nr 25. Vi steg av mitt i byn och drack kaffe, innan vi fortsatte ner till stranden. Först gick vi till vänster.

Vi passerade statyer både i vattnet och på stranden. I bakgrunden ser du många vindkraftverk. Här kommer det åt att blåsa, förmodligen för det mesta.

I slutet av strandpromenaden, som ledde fram till en ruin - kanske borg, var det många fina fiskar i glaserad keramik.

Man kunde gå en trappa upp för att nå utsiktsplatsen, men vi valde en kringgående rörelse för att slippa trappstegen och kom då nära fiskarna. Riktigt vackra!

På håll såg vi fyren. Vi hade tänkt oss dit, men det blåste så intensivt att

det blev ett kort på mig och den fina utsikten, innan vi gick ner till strandpromenaden igen för att gå åt andra hållet.

Vi passerade ett hus med en tavla av fina kakelplattor!

Det rostiga konstverket markerade att stranden var slut. Vi visste att där i närheten skulle det finnas

en pitoresk restaurang med bl.a. jordgolv. Vi hittade stället, men tyvärr var det stängt.

Vi gick stranden tillbaka. På många ställen utefter strandpromenaden fanns det soffor att vila sig på, samt åtminstone två allmänna toaletter.

Magen kurrade, så det blev en varsin god pizza, innan vi gick mot busshållplatsen. Bussen gick en gång per timme i bägge riktningarna till en kostnad av 3,50 €/person och tur. Bra pris för en timmes resa!

På förmiddagen tog vi återigen en promenad till San Fernando och Belavista för att justera mina röda glasögon, som vill trycka på näsan. Hoppas det är sista promenaden i det ärendet!