Staberg - Sikhjälma - Lövstad Bruk - Bagghusbron

 

Vi lämnade Gamla Staberg 240811 och for den gula markeringen på kartan.

Det blev en kaffepaus vid vägverkets rastplats vid Näsbysjön, där vi också tömde toakasetten. Sen fortsatte vi förbi Gävle, över Dalälven och ut till Fagerviken och vidare till

Spikhjälma hamn. Där var en uppbrott med bilar, som körde hemåt för nya arbetsvecka.

Vi tittade runt i omgivningen. Det var varmt, men vinden tog tag i en, när den kom åt.

Ellen hade fått en bra skyddad plats och vi nyttjade de utställda borden, när vi åt mat.

Enbuskarna bar mycket bär.

Senare på kvällen kom ytterligare en husbil. Här sov vi gott till suset av vågskvalp.

Efter en morgonpromenad, 240812, for vi vidare på små vägar, den blåa sträckningen på kartan. 

Lennart styrde till Lövstad bruk och herrgård, där vi gjorde ett längre uppehåll. Det är många år sen vi var här senast. 

Lövstad är ett bevarat 1700-tals bruk, som ägdes av familjen de Geer i 13 generationer. En gång i tiden var det Sveriges största järnbruk. Idag förvaltas stora delar av fastigheten av Statens fastighetsverk och en stiftelse sköter om turistnäringen.

Från parkeringen gick vi via barnens Bruk, så vi kom till baksidan av herrgården. Lite mörk himmel, men ....

När vi kommer mot framsidan, lyste vatten och blommor upp vid parken framför herrgården mot kyrkan och bebyggelsen.

Det blev förstås också en tillbakablick mot herrgården.

Det var konstutställning, där vi inte gillade alstren, men väl den här permanenta utsmyckningen. Så vacker sten och i mellanrummet mellan blocken får man en glimt av herrgården eller någon som passerar förbi.

Kyrkan fick också ett besök och då fick vi se den mäktiga Cahmanorgeln. 

Färden gick sen vidare och vi passerade stora kraftledningar, så vi förstod att Forsmark kraftverk inte var långt borta. 

Forsmarks Bruk har också många bevarade byggnader. 

Vi åt lunch sen vi tittat runt i Östhammar.

Harg var en annan gammal bruksort, som vi passerade.

En mindre väg förde oss sen ner till 

ställplatsen vid Bagghusbron vid Väddö kanal. Två gratis platser. Servicen är torrdass och soptunnor.

Vi var fem husbilar när natten föll.

Fortsättning följer.

Fortsättning på vår tur runt Vänern

 240725 var vi i Brunskog och ägnade stor del av dagen till Gammelvaala på hembygdsområdet.

En doft av kolmila tog emot oss och var med oss under hela dagen! Det var tändkulemotorernas dag liksom  gårdagen varit veteranbilarnas. Det fanns förstås även annat spännande att titta på.

Det fanns många demonstrationer hur man jobbade förr i tiden. Här gröper man ur en stock till en båt.

Kvinnosidan visade hur man tvättade med tvättbräda och manglade liksom hur man färgade garn med växter och svampar, allt vid sjösidan.

På flera ställen spann kvinnor fibrer av olika slag, förstås från får, men också från kanin, hund och en speciell vit koras! Olika tekniker på bandvävning visades upp, liksom annan vävning och quiltning /vaddstickning. Observera den vackra väggmålningen!

Vacker konst av olika slag fanns också, både i trä, halm och järn.

Höjdpunkten för Lennart, liksom många andra, var förstås olika tändkulemotorer som drev olika maskiner. Det speciella ljudet hördes lång väg och nära maskinerna vibrerade marken! En upplevelse i sig. 

Det fanns också mopeder och motorcyklar från förr, liksom mycket, mycket annat. Vi hann bl.a. med att äta kolbullar. Riktigt gott!  Det var en jättetrevlig dag! Hit kan vi verkligen återkomma med glädje.   När vi kom till Ellen märkte vi hur inrökta vi var!

Vi fortsatte senare den blå sträckan på kartan mot norska gränsen och Töcksfors gränshandel. Vi stod på köpcentrets parkering för husbilar över natten tillsammans med fem andra husbilar. Vyn framför oss var helt ok. Vi gjorde en rundtur i mataffärerna. Det som hägrade var norsk brunost! En besvikelse var att det inte fanns någon gjord på getmjölk, men det nästbästa fick vara gott nog!

Efter en lugn och skön natt för vi vidare söderut 240726 utefter den cerisa sträckningen på kartan. Himlen antog en mer och mer gråblå ton när vi for över kanalen på

vår väg till Dals Långed. Där kan man mot ersättning tömma grå- och svartvatten samt fylla på dricksvatten på deras ställplats. Där har vi stått över natt tidigare.

Vi åkte tillbaka en bit och rastade utefter vägen, med en fin vy.

Så småningom kom vi till Gaddesanna, en gratis parkering för husbilar nära en badplats vid foten av Hunneberget. Då hade vi passerat genom Vänersborg och Vargön. Vi blev tre bilar här över natten. Koordinater: N 58° 23' 18.38''  E 12° 29' 51.43'' . Servicen var en soptunna.

Himlen var mörk och det kom några regnstänk när vi tog en promenad i omgivningen.

Upplevelsen av platsen blev ett strå vassare med blå himmel och sol!

Vi fortsatte  240727 den turkosa sträckningen på kartan,

förstås på mindre vägar över ett öppet och vackert landskap.

Hällekis var ett delmål.

Här har vi varit många gånger och fortsätter man verksamheten med konst- och konsthantverk, så kommer vi igen.

Här njöt vi stort och hittade som alltid något att ta med hem och något att stoppa i munnen. Caféet med otroligt goda bakverk kan vi rekommendera.

Lennart styrde vidare mot Göta kanal. På vägen mötte vi ett frifräsande fordon!

Andra mer klassiska.

På väg ner till Tåtorp för vi förbi den nostalgiska mjölkpallen.

Vi parkerade på ställplatsen och 

det blev dags för slussning.

Det blev en ljuvlig kväll med grillat. Vi hade samtidigt utsikt över stora och större båtar som kom över sjön Viken för att slussa upp i Göta kanal.

Efter god mat behövde vi en tur ut till Viken.

240728 tog vi en promenad längs kanalen innan vi for vidare den gula sträckningen på kartan.

Vi åkte via Uddenäs i Tiveden till Askersund och vidare till Åmmeberg och dess ställplats vid småbåtshamnen. En plats vi återkommit till genom åren. Det var en dramatisk himmel, 

men solen lyste fint på vackra gamla MG-bilar. Närmaste bilen hade en ljuvligt grön färg!

Åldringen från 1938 glänste otroligt! 

Vacker, men vilket jobb! 

Det kom en regnskur med några åskknallar när vi satt vid kajkanten och åt. Som tur var fanns ett tak över bordet. Senare gick vi och tittade på förfallet av de gamla industrilokalerna. Naturen återtar med kraft. Otroligt att björkarna kan finna någon näring på den gamla tegelbyggnaden.

240729 var åter himlen blå, när vi tog en morgonrunda.

Vi tömde och fixade till Ellen innan det var dags att ta sista etappen, den blåa till Finspång.

Vägen gick som alltid tätt mellan husen i Dalby!

Linet började blomma

och det var riktigt vackert mot den blå himlen!