Hemma i Norrköping

 

Väl hemma igen har jag tagit fram akrylfärgerna. Det var länge sen sist. Men allra mest tid har jag ägnat åt att gå igenom skåp och lådor för att sortera ut en del, innan senhöstens flytt.

Vi gjorde en tur till Holger i Skärblacka. De röda näckrosorna i dammen är vackra!

På hemvägen åkte vi förbi där jag växte upp. Huset har förlängts med en carport och ett tak över förstukvisten har kommit på.

Senare i veckan träffade jag Irene, en husbilsvän. Även hon uppväxt i Skärblacka. Vi var ute och  åt tillsammans. Timmarna försvann snabbt iväg. Så är det när man har trevligt!

Det blev mer tid för målning i arbetsrummet innan vi

for till Kvarsebo och gratulerade Erik. Kul att ses, då det var ett tag sen.

I söndags var vi till sonen och plockade svarta vinbär.

Väl hemma passerades bären. Blir gott att ha i frukost-filen!

Kunde inte motstå blommorna i Linköping. En blomsterfluga höll på att landa på en röd Solhatt!

I måndags kväll kom regnet ungefär samtidigt som vi satte oss i bilen och åkte till Sörsjön. Där fanns Ann och Leffe, husbilsvänner men också GC-vänner. Sonhustru och barnbarn med flickvän var också med. Det blev bastubad för herrarna och senare hamburgare och korvgrillning för oss alla. Timmarna försvann snabbt under markisen! Så kul att ses.

Det var mörkt och nattdimma när vi åkte hem!

I går blev det promenader i solen. Vi gick Östra Promenaden när vi såg "Utsikt innifrån ett träd" av Alvaro Campo från 1972. Vi gick sen vidare

till Inre hamnen och tittade på nybyggnationen av bostadsrätter, som sker.

Där fanns nytt rosa konstverk och ny vit bro över MotalaStröm.

Där fanns också sandlek och liten vattenbassäng för mindre barn och 

bassäng för de äldre - barn eller vuxna, som kan simma. 2 meter djup bassäng. Bastu finns i huset rakt fram. Trevligt ordnat.

Mellan husen kommer det vara ett kanalsystem.

Det stora sädesmagasinet, Andreas kvarn, kommer vara kvar, men byggs om för allmänheten i bottenvåningen. I resten av huset kan det bli kontor och bostäder.

En fin återblick varifrån vi kom, med en gammal hamnkran, som monument över det som en gång i tiden var.

Vitlysing med "sin böjda nacke", var vacker i solen

Vi fortsatte Saltängsgatan ner till Karl Johans Park och kaktusplanteringen. I år hyllas Basketföreningen som hunnit vara verksamma i 60 år.

När vi vände oss om påmindes vi om att Eldkvarn skulle spela på kvällen.

Vi gick hemåt över Saltängsbron med de vackra petuniorna.

Senare tog vi oss ner till Karl Johans Park igen. Vi lyssnade härifrån en stund innan vi gick runt 

det inhägnade och utsålda området. Eldkvarn startade 1971 och gav nu en av två kvällars avskedskonsert i Norrköping.

Vi var många som lyssnade från Norra Promenaden. 

När vi gick hem passade jag på att ta kort på nybyggnationen Kristinagatan- Repslagaregatan. Huset kommer fram mer och mer!

Efter Ölandsresan

 Efter Ölandsresan har vi fortsatt med våra promenader i Norrköping. Gullregnet blommade för fullt!

Vi har varit till Skärblacka och firat Monica, som fyllde 87 år. 

När vi var i Skärblacka passade vi på att se oss omkring i samhället. På Folketshusvägen bygger man upp tre nya hyreshus. De som var där revs för många år sen. Placeringen verkar vara som tidigare, men färgen skiljer. 

Från Skärblacka fortsatte vi till Finspång och var på Kulturhuset och lyssnade på blåsare, där bl.a. Noelle spelade klarinett. Wincent fick sitta i publiken och lyssna i stället för att spela saxofon. Målvakten Wincent hade några dagar tidigare fått en fotboll i ansiktet, med lösa tänder som följd!

Vi har promenerat och tittat runt på olika områden i Norrköping. Där blommar oxeln och kastanj.

En annan dag testade vi cyklarna. Det blev en tur till Åby,

där vi åt en riktigt god lunch på Åby Krog.  

Där fanns det också oxel, som blommade.

En annan dag hade ett stort gäng ungdomar samlats i Karl Johans park. Säkert var det fest på gång!

För mig blev det fest, när vi av en händelse kom in på Domino Gallerian och det där bjöds på sockervadd. Även gamla barn fick sockervadd! Det visade sig var marknadsafton i affärerna.

Vi fortsatte till Linden och en häftig Mini lockade mig. Den var inte så bekväm, när jag skulle ur bilen, så det blev ingen sån.

Liknande färg som bilen hade den blommande senapen dagen därpå, när vi följde Söderleden. Lupinerna blommar också.

Solen lockar

 

Solen lockade ut oss på promenader med mobilen i handen. Ett delstopp blev hos Ellen. Hon såg ut att må bra. 

På hemväg passerade vi Karl Johans park med

kaktusplanteringen. Än dröjer det ett drygt kvartal, innan det kommer dit några kaktusar.

Motala Ström flöt stilla och lugnt.

Husen på Saltängsgatan speglade sig fint i vattnet.

Morgonen därpå lyste solen in fint genom köksfönstret. Den vackra krukväxten vi fick till jul, har skjutit nya ljust gröna blad.

Förra söndagen gick vi till Himmelstalund.

Vi tittade på hällristningarna från bronsåldern.

En del skepp, liksom 

andra figurer var ifyllda med röd färg.  Färgerna har mattats genom åren och behöver snart få en upprustning.

Mina tankar for iväg och jag tänkte på dig Bev och när vi besökte Himmelstalund tillsammans 1997. Oj, vad tiden går!

Det var en ljuvlig söndag och senare  på eftermiddagen blev det kaffe med nybakad Apfelstrudel på balkongen. 

När vi varit hemma har jag ägnat mig att gå igenom drygt 1700 kort från vår drömresa till Singapore, Sydney och Nya Zeeland.

Det har tagit massor med tid, men som tur var har jag haft bloggen som minnesstöd.

Jag blev riktigt nöjd med resultatet.

Vi har försökt tvätta Rubinen under en längre tid, men tvättanläggningarna har varit trasiga, så den förste mars åkte vi till Söderköping och hade tur. Kändes lite häftigt sitta inne i bilen, när de stora borstarna för över.

Efteråt for vi från Söderköping mot Linköping. 

Där håller man på att göra en cykelbana.

Vi svängde av till Venneberga och parkerade vid Göta kanal. Gården Vänneberga skymtar i bakgrunden.

Huset är nybyggt efter en brand 2001, men är byggt efter 1700-tals modell. Det är ett vackert timmerhus med fina detaljer.

Vi gick längs kanalen mot Söderköping.

Ändpunkten blev vid gården Mariehof. Längre kom vi inte längs kanalen, för det var grävarbeten på bägge sidor om kanalen.

Slussvaktens bostad såg ut så här. Förmodligen är det numera ett fritidsboende för någon.

Det blåste, så när vi åt macka och varm choklad, satt vi i lä bakom en modernare slussvakt stuga.

När vi ätit färdigt hade vi inte så långt kvar till Rubinen. Det var skönt komma in i bilen och slippa de kyliga vindarna.

Vi fortsatte vår utflykt rakt över E 22 och tog en sväng på Vikbolandet. Höstsådden lyser härligt grön!

I onsdags gjorde vi en stadspromenad med fokus på vårblommor. Vi hittade några taniga gula krokusar.

På ett annat ställe lyste de intensivt lila.

Snödropparna gillar jag. De hade tagit sig upp ur fjolårsgräs.

Vintergäcken lyste som små solar.

Gårdagen var mulen, men dagens promenad var så kall att händerna fick vara kvar i handskarna.