Torsdagen den 3 december tvättade jag innan vi gav oss iväg från campingen i Rotorua.
Vi körde norrut och följde Lake Rotorua, men vi såg inget av sjön. Det var mycket bebyggelse. Vid Ngongotaha tog vi Highway 36. Det var mest mulet, men solen tittade fram ibland. Utefter den här vägen var det glesare befolkat.
Bitvis var det växtlighet, som påminde om regnskogen.
Vi tangerade Tauranga, där vi handlade och sen blev det fikapaus vid en rastplats. Där hade vi det skönt i solen.
Prästkragarna blommade vackert vid vattenkanten.
Resan fortsatte efter Highway 2. Där var det mycket frukt och grönsaksodlingar. Ovan odlas Kiwi-frukter.
Vi åkte ut till Waihi Beach och tittade på Stilla havet, som inte var så stillsamt.
Där fanns den här skylten, som visade att det var ok att fricampa inom det gulmarkerade området i tre dygn. I huset fanns dusch och toalett.
Nu gjorde vi inte det, utan fortsatte till Waihi och den gamla tågstationen, där det fanns "ställplats". Koordinaterna var: S 37° 23' 52,1'' E 175° 50' 0,3''. Vi betalade 10 NSD för en natt.
Vi promenerade in till samhället och tittade på det stora dagbrottet. Här bröt man guld och silver innan gruvan lades ned.
Efter en god natts sömn åkte vi den 4 december med det smalspåriga tåget till Waikino. Det var dit malmen fraktades för anrikning från Waihi-gruvan. Det är historia. Nu är det äldre män och tågentusiaster, som underhåller tåget och oss resenärer med berättelser.
När vi kom tillbaka från tågutflykten for vi vidare genom de gröna kullarnas landskap.
Målet var Whangamata och fricampingen vid stranden. Där var plats för 4 husbilar. Koordinaterna var: S 37° 13' 15,6'' E 175° 52' 57,9''. Vi hade turen att få en plats bland brädsurfare. Vi promenerade i vattenbrynet.
Sen var det skönt sitta läsa framför husbilen.
Lördagen den 5 december var det många som testade vågorna med sina brädor. Vi stod länge och tittade innan vi tog vår runda på stranden.
När vi åkte vidare såg vi den passande juldekorationen - surfande tomtar!
Vi fortsätter ut i kuperade omgivningar igen. På helgerna är det många som är ute och cyklar.
Det var många små rosbuskar efter vägkanten och bitvis blev det som rosenhäckar.
Vi åkte över Waihou River och tog sen sikte på Miranda. Vi var sugna på att ta vara på solen och samtidigt få njuta av det svavelrika vattnet, så vi åkte till Miranda Holiday Park, med sina varma källor. Koordinaterna: S 37° 13' 16,3'' E 175° 20' 33'' Vi betalade 54 NSD inkl allt.
Solen dalade och det var dags att plocka in möblerna. Det kändes lite vemodigt, för det var vår sista kväll med husbilen.
Söndagen den 6 december for vi över låglandet med fågelskådningsplatser. Vi kom snart på Highway 2 och
trafiken tätnade ju närmare vi kom Auckland.
Vi lämnade husbilen på Britz nära flygplatsen. Därifrån tog vi en taxi in till centrum och Auckland City Hotel.
Efter att ha pustat ut en stund på rummet, gick vi ner till hamnen. Där träffade vi på den här lilla båten. Jag tror det är den största kryssare jag sett.
På kvällen blev det mexikansk mat. Vad man än blev sugen på, så nog fanns det köket.
Måndagen den 7 december sken solen och vi drog ut på stan för att bekanta oss med byggnaderna.
Det var ett ypperligt tillfälle att ta sig upp till Sky Tower och se på utsikten. Glaset var tonat, så därför blir fotona blåtonade.
Det var glasgolv, så för säkerhets skull höll jag mig i räcket. Utsikten var enorm. En del hoppade buggy-jump från tornet, men det lockade aldrig.
Auckland är en fin storstad med många höghus och fler ska det bli, för det byggs mycket. Det låga huset bakom helikopterplattan är City Hall.
Väl på markplan igen tog vi oss runt bland höghusen och besökte en och annan affär.
Vi vilade en stund på hotellet, innan vi gick ut på en kvällspromenad. Här är vi vid hamnen och kvällen håller på att övergå i natt.
Sky Tower är ett bra riktmärke och vårt hotell låg nära. Visst var det en fin kvällsbelysning?
Tisdagen den 8 december packade vi väskorna och lät dem vara på hotellet medan vi tog ryggsäckarna och begav oss ut på stan. Vi gick bl.a. till parken vid Aotea Center.
Där hade vi några sköna timmar med musik och dansuppvisning.
Så småningom blev det dags att ta taxi till flygplatsen. Där träffade vi på den här Sagan-om-ringen-figuren, som jag inte kunde motstå. Rätt pampig eller hur?
Så blev det några timmars väntan innan flyget gick till Singapore. Väl på planet hade vi en flygtur på 10 tim och 30 minuter framför oss.
