Albufeira till Manta Rota i Portugal

Gårdagens resa gick genom många orter och rondeller, men runt Faro.

Det blev inte många foton på resan, då solen blänkte i vindrutan eller att det var skyltar, stolpar eller elkablar i vägen, då jag tänkte fota via det öppna sidofönstret. När vi kom på ringvägen runt Faro kunde jag inte motstå det här ekipaget.

 

I Olhão uppmärksammade jag en häftigt målad vägg och

utanför stan de här trafikanterna. När vi var här första året med husbil 2012, såg vi många hästar med vagn. I år var det här det första ekipaget.

Utefter vägen blommar bougainvillean vackert. De ger fina färgfläckar!

Luz de Tavira hade varit en pampig genomfart. Nu var den lite chanserad,

men delvis färggrann.

Vi åkte förbi Tavira, där vi varit flera gånger tidigare och åkte till manta Rota ställplats. Här var ett antal svenska husbilar. 

Koordinataerna hit är: N 37° 9' 51,69''  V 7° 31' 17,99'' Det kostar 10 €/ natt + 0,5 €/person i skatt/natt, el 5 €/natt. Här finns tömning av grå- och svartvatten, samt dricksvatten. Det lär vara 120 platser.

Vi träffade vännerna Birgitta och Lars-Åke. Vi umgicks med dem under dagen och tog bland annat en strandpromenad tillsammans.

Vid ställplatsen växer Ricin, Ricinus comminus, 

är vacker att titta på, men fröna är ack så giftiga!

I morse gick vi till grannorten, Vila Nova de Cacela och deras marknad. Det var en trevlig marknad, som i första hand riktade sig till de bofasta.

Några stånd hade mängder av olika sorters bönor!

Några stånd hade levande fjäderfän. Jag gillar portugiserna, men deras djurhållning finns ett och annat att förbättra.

Våra inköp begränsade sig till en churros med nutella, som vi delade på. På hemvägen stannade vi vid ett fik och tog var sin kopp kaffe, för att få bort lite av sötman.

På vägen hem till Ellen blev det några foton på Manta Rota och dess

blommor.

Bilutflykt, del 1

 

I torsdags hyrde vi bil och för GC 500 längs östkusten på Gran Canarias till El Doctoral, där vi svängde upp och tog en liten "rättöversväg" mellan El Doctoral och Agüimes. Inget jag kan rekommendera, förutom att vi kom förbi ett hus med flera stora paraboler.

Tyvärr blev det ingen karta på hur vi åkte, för GPS-spåret i mobilen, försvann utan att vi märkte det.

Vi fortsatte GC 100 till Ingenio, där bougainvillean blommade fint!

Vi och några cyklister fortsatte GC 121. Det gick uppför och på sidorna av vägen fanns grönskande buskar. Regn gör underverk!

Vi stannade vid en utsiktsplats och tittade tillbaka på området vi kom ifrån.

Berget hade många håligheter.

Vägen snirklade sig och några Agave-blommor lutade tungt.

Vi passerade byn Cazadores. Byn ligger fint, men ingen väg jag kulle vilja åka flera gånger dagligen.

Vi kom ut på väg GC 130 och upp till fluffiga pinjeträd.

På en höjd såg vi någon typ av observatorium

och närmare oss ett blommande mandelträd.

Här uppe på höjderna är det en spännande natur.

Vi stannar vid Calderas de los Marteles och tittar ner i den uppodlade vulkankratern.

Åt andra hållet fanns vandringsstigar och en bergstopp,

också skira blommor och

ett försäljningsställe. Vi föll för hela torkade fikon och kanderade mandlar. sötsuget satte in, när vi fick provsmaka de färska och smakrika produkterna.

Innan vi fortsatte fick de här blommorna också stå modell på ett antal foton. Kan inte riktigt härleda sorten, men de var fina och växer på många platser så här års. Någon typ Margerit, men ändå inte.

Vi fortsatte GC 130 och kom till ett område med underbart vackra mandelblommor.

Alla träden surrade av insekter, främst bin.

Jag försökte fånga dem på bild, men de hade bråttom. Inte för inte som de heter arbetsbin.

Trägen vinner! Här fångade jag två bin med mycket pollen på sina bakben.

Det finns säkert många olika sorters mandelträd, för blommorna är väldigt olika i färg och form.

Jag förstår att du börjar bli mätt på blommor, så ....

Resan gick vidare och jag fotade pinjeträd, som eldskadades för några år sen när elden färjade fritt bland dem. Nya grenar och barr kommer direkt ut från stammen.

Längre fram kom vi till vägarbeten.

Diken fördjupas och nya stödmurar byggs  upp.

Vi svänger av till GC 600 och där fanns också nya stödmurar.

Vi passerar Cueva Grande och följer GC 15 mot Tejeda en bit. Här var marken terrasserad.

En del hus fick vi se på närmare håll, andra med i fjärran.

Vi fortsatte uppåt på väg GC 230, som hade fin utsikt över dalgången.

En del odlingar på terrasserna.

Lennart rattade vidare med riktning mot Teror. En vidunderlig utsikt för mig som passagerare!

Den här fastigheten hade ett skyddat läge av berget. Observera akvedukten, som vi åkte under.

Här stoppar jag för den här gången. Flera foton följer på inlägg del 2.

Senaste tiden

 

Strax före kl 16 kom det en befriande regnskur. Den varande inte länge, men vi trodde caliman och allt sandstoft skulle vara borta.

Det var det på morgonen. Jag hann tvätta en maskin och ta en promenad innan luften tätnade. Vi fick torka i torktumlaren och även äta sen lunch inomhus.

Den 29:e öppnade jag inte ens dörren för att fota. På förmiddagen var luftkvalitén 168, som sedan ökade, så vi bestämde oss för att vara inne. Så blev det även på söndagen då värdet gått upp till 214.

Jag bakade pizza till lunch och när ändå ugnen var varm bakade jag en rulltårta och en sats kokosdrömmar också.

Även på måndagen var luftkvalitén ohälsosam och vi höll oss inne. På tisdagen gick värdena nedåt till runt 100 och på eftermiddagen gick vi ut och handlade, men då var munskydden på p.g.a. caliman.

På onsdag morgon vaknar vi av ett konstigt ljud. Det är regn och blåst som slog på taket. Det varade bara en kvart, men det blir fräschare i luften.

Vi gick ut en promenad och en bougainvilleas förevigades.

På eftermiddagen kom Yvonne och Mikael på kaffe. Solen blev intensiv, så jalusierna liksom ett och annat ögonlock åkte ner. Det var länge sen vi sågs, så det kändes jättekul att de kom över.

I torsdags var vi över till Susanne och Anders på god lunch och kaffe. Det var också jättetrevligt! Känns väldigt bra att få bryta kalima-isoleringen med trevligt umgänge.

På en av våra promenader höll den här hibiskusblomman på att slå ut!

I går var vi till Verdemar och träffade många av våra vänner där. Vi delade middagsbord med Elisabet och Jussi liksom

Yvonne och Mikael. Åter en skön eftermiddag och kväll!

I går fyllde Anna 44 år! Förstår inte hur det går till, för själv känner jag ju mig inte mycket äldre än så!