Vi började dagen med en promenad i Gränna. Värmen hade gett en rejäl skjuts åt syrenerna, som slagit ut,
liksom hästkastanjerna.
Vi körde gamla riksettan från Gränna. Vi närmade oss här Uppgränna med alla blommande fruktträd.
Maskrosorna ger de gula lysande ängarna.
Vi styrde färden mot Hästholmen där vi fikade och tog en promenad ner till hamnen och kollade in ställplatserna. Det var lugnt här, bara lite aktivitet vid en båt.
Vår färd gick vidare, nu med Lennart som chaufför. Vi närmade oss Omberg. Rapsfälten börjar blomma.
Vi kör förbi Ellen Keys hus och den här lilla vackra stugan. Visst är det väldigt svenskt?
Vägen går här genom bokskog, där solen silar sig ner genom grenarna.
Vi åker förbi Stocklycke. Vägen är smal, men enkelriktad för bilar. Man kan råka på mötande cyklister, men vi hade tur.
Efter den stora Per-stenen tog vi lunchpaus vid en rastplats. Så här mitt i veckan gick det bra stanna med Ellen, annars är det fullt med bilar här. Fin utsikt över Vättern!
När vi kom ner till stenbrottet vid Borghamn, gick tankarna till husbilsvännerna Stefan och Kerstin. Jag bläddrade bland kontakter och hittade adressen. Vi svängde ner till dem och fick
en trevlig pratstund med Stefan över en mugg kaffe! Kerstin var ute på egna äventyr. Innan vi lämnade Borghamn köpte vi nyrökt Vättern-sik.
Resan gick sen vidare över den fagra Östergyllen mot Vadstena!
Så bedårande vackert! Vi rundade Vadstena och Motala innan vi for mot Fornåsa och
så småningom kom till Berg slussar. Än har inte båtsäsongen börjat. Efter en glasspaus fortsatte vi
förbi Stjärnorp och kom till Vånga kyrkby.
Vi passerade Skärblacka med sitt pappersbruk, min uppväxtort, innan vi så var åter i Norrköping. Vi skulle gärna ha varit ute längre, men Lennart ska till fysioterapeuten.
Så här blev hela vår resa.
