La Palma del 2

 GPS-kartan över La Palma.

280227 gjorde vi en utflykt från Hotel La Palma Romantica, så som kartan visar. Gula pricken är där hotellet är beläget.

Vi startade med en avstickare från väg LP 109 ner till den runda blå lagunen. Det blev inga kort där, för dammen var tom och campingen som låg i anslutning, såg inte kul ut.

Vi fortsatte därför vidare och den vägen var desto vackrare med en frodig grönska. Det växte som lianer ner från bergssidorna1 

Vägen krökte en del och vi blev uppmärksammade på rasrisk. När det regnat, släpper gärna de porösa bergen ifrån sig stenar.

Så var det lite längre fram, innan vi kom fram till en

källa med lätt-tillgängligt rinnande vatten och 

rastplats med grillmöjligheter och utsiktsplats. Växtligheten hade tagit över, så dalgången nedanför såg vi inte mycket av. För att fortsätta vägen fram, begränsades vägen för bilar om max 8 ton och 7 meter långa.

Vi passerade en tunnel och så kom vi ut till berg och grönska.

Där det fanns möjlighet stannade vi, så Lennart också fick njuta av grönska och utsikt. Sen bar det in i grönskan igen!

Jag kan förstå bil-begränsningarna, då en del tunnlar var smala.

På andra sidan öppnade det upp härligt. Det var en del låga moln, som gav intryck av dimma,

men så ljusnar det

och vi stannar till vid en rastplats. Här växte stora blommande gula växter, som jättefibblor. Jag tror det är Sonchus acaulis cerrajón eller cerrajón canario - en endemisk växt på Kanarieöarna.

Vid parkeringen fanns grillplatser.

Vid kom högre upp och stannade vid en Mirador. De låga molnen tog över utsikten.

Efter drygt 15 km kom vi till civilisationen och dess avtryck igen.

Strax därefter kom vi ut på väg LP 1. Vi svängde höger  och foton från resten av resan följer en annan dag.

Algodonales

 

Nu har vi gått runt både kors och tvärs i den vackra gamla staden Algodonsales.

Det doftar gott på sina ställen. Rosmarien blommar och fungerar som häck innanför barriären, inte långt från kyrkan.

En del hus skulle må bra av lite kärlek. Är du sugen, så har du chansen.

Här en gata upp mot torget.

Huvudgatan med många barer och restauranger vid torget. Torghandel är det på en gata längre bort i andra änden av torget, på torsdagar. 

På en sen eftermiddags promenad kom vi förbi det här vägkorset. 

Bougainvillean blommar vackert på många ställen.

Det gör även en variant av änglatrumpeten. Det här exemplaret växte nära

vattenkällan, som fått sitt namn

efter det här trädet, som växer bredvid källan. Det är ett algarrobo, Johannesbröd-träd.

Vi satt och vilade en stund i skuggan av trädet och källan. Under tiden var det många personer, som kom i bilar med dunkar, som de fyllde med vatten.

Den gamla allmänna tvättinrättningen var stängd med järngaller.

Nerium växer också på många ställen i staden.

Runt om staden växer det olivträd. Skörden är i full gång.

Vi har trivts väldigt bra på ställplatsen.  Lugnt och skönt om man undantar en del husbilsresenärers små älsklingar, som ska skälla i tid och otid. På morgonkulan hörs en tupp, men då ska man ju ändå upp. 

Det här är ett ställe vi varmt kan rekommendera. I natt var vi drygt 30 husbilar här och det kan utan bekymmer gå in några till.

I morgon lovas drygt 30 grader och det vill vi inte ha, så vi drar oss nog ner mot kusten.

Mairena

Idag har vi fortsatt i sakta mak från Pampaneira till Mairena, en sträcka på 64 km, men med många kurvor och stora höjdskillnader och med en mängd utsiktspunkter för fotografering, gör att resan tar sin tid.

Vid solnedgången i går kväll var Lennart ute och fotograferade grannbyn, Bybión, med snöklädda berg i bakgrunden. Vi hade en ganska kylig natt - som lägst 3,8 grader, men vindstilla. Så vaknade vi till ännu en strålande dag.

Det var lite morgondis, när solen värmde upp de kalla bergssidorna. Vi fortsatte åka väg A 4132.

Första stoppet blev i Fuente Agria, där vi fyllde en flaska med det järnrika vattnet, som naturligt kolsyrade sig. Då var det inte varmt utan både tröja och jackan fick var på.

I Trevélez blev det stopp ett längre tag, både för fika och för att kolla in de berömda lufttorkade skinkorna.

Man behövde förstås inte köpa en hel skinka, utan de styckade gärna upp mindre bidar.

Det var varmt och skönt i solen, fast snön var nära och orten ligger på 1464 meter över havet.
Som högst körde vi på 1529 m.ö.h. Vi kör alltså i kanten av Sierra Nevadas Nationalpark.

Vi körde vidare på väg 4130 mot Juviles. En del kort tog jag också genom vindrutan, därav en del blänk. De gula blommande buskarna lyser fint. Här i kombination med stenkonst.

Den här vackra vyn med blommande mandelträd, hade vi när vi stannade för att laga och äta lunch. Det är verkligen en underbar tid att åka i bergen.

Resan fortsatte förbi Yegen och Valór. Så kom vi till detta - blommande mandelträd i massor samt vide i förgrunden. Vi kunde inte annat än stanna i Mairena.

Jag blir smått extatisk av dessa undersköna blommor, som doftar nektar. Det är ett intensivt surrande runt träden.

Viden fick också besök av en massa insekter.

Vi står på en gata bakom bykrogen. Så mycket annat finns inte att stanna på. Den nya grönskan börjar komma även på de här höjderna. Vi har parkerat på 1074 meters höjd.

I kväll var en helt underbar solnedgång. Jag hoppas det innebär att det blir en lika fin dag i morgon.