Bjurbäckens slussar - Granbergsdals hytta - Pershyttan - Vinön

I dag blev det en del kringel i krokar för att se nya platser eller nygamla!

Vi vaknade med sol, men sen mörknade det mer och mer och det kom en regnskur innan vi lämnade Bjurbäckens slussar. Det ljusnade, men så mörknade och himlen igen och blev riktigt dramatisk.

Vi fick med några stänk, men så ljusnade det igen.

Vår första stopp och promenad var vid Granbergsdals hytta, som fick privilegiebrev för framställning av järn utfärdat 1649, men redan 1642 togs den första masugnen i drift. Senaste stora ombyggnaden skedde på 1880-talet. Den nuvarande femton meter höga masugnen installerades 1909. Bruket lades ner 1925 och rustades 1942 som ett kulturminne.

Bruket öppnades först på eftermiddagen för visning, men vi tittade runt utanför på egen hand.

Någon/några hade påbörjat en mila för kolning. Ved för milan låg en bit bort.

Vid sidan av det stängda caféet fanns den smidda Familjen av smideskonstnären Conrad Hicks från Sydafrika och smeden Roger Lund i ett samarbete.

Det fanns en del föremål utställda bl.a. den här tidiga tvättmaskinen eller tvättvaggan i trä. 

Vi gick tillbaka mot bilen och då såg vi den här huggormen, som precis fått ner sitt huvud genom springan mellan bräderna och sen försvann kroppen också!

Jag fotade en vädd innan vi åter satte oss i bilen.

Färden gick vidare till Pershyttan. Ellen var i största laget för att få plats på parkeringen. Det var ganska många personbilar

parkerade vid tågvagnarna, som fungerade som café. Vi har åkt ånglok hit tidigare och då tittat noga på vattenhjul och stånggång. Se fotot ovan. Nu åkte vi förbi och vände strax innan grusvägen började.

Vi for en stund på vägen mot Örebro, innan vi svängde in på en mindre väg mot Närkes Kil. 

Vi åkte förbi ett luftigt gammalt hus, där murstocken höll taket något så när.

Vi kom till en allé, där en del träd nyplanterats och 

längre fram blev det trångt om saligheten, när en lastbil skulle passeras.  De höll på med ytterligare nyplantering.

Det gick, men det var på håret. Regnet underlättade säkert passagen!

Vi tog en sväng på Närkeslätten och passerade Örebro i en yttre ring.

Resan gick vidare till Hampetorp och med färjan ut till Vinön i Hjälmaren.

Vi åkte till ställplatsen och fick den här vyn att blicka ut över.
Koordinaterna hit är: N 59° 12' 17,1''  E 15° 42' 46,7''. Det kostar 120 kr/dygn. Servicen består av en soptunna, toa och möjlighet att fylla på dricksvatten från en brunn med hjälp av handpump.

Vi har varit ute och gått en promenad genom små hagar och snudd  på urskog, med stora vackra tallar och björkar liksom hasseldungar.

Palmitos Park, del II

Det fanns många fåglar i parken. Den här påfågeln kom jag nära. Sen kom flera människor in i hängnet och den drog sig tillbaka.

Solen lyste så vackert i fjädrarna.

Vi gick igenom ett växthus med många vackra orkidéer.

Visst har de vackra "ansikten"!

Kaktusträdgården var fin. Därifrån gjorde vi en avstickare och

tittade på kajmanerna.

Vi åt lunch och sen tittade vi in i fjärilshuset. Fanns många skönheter där.

Visst är teckningarna vackra!

Därefter gick vi på delfinföreställningen, men den lämnar jag till nästa inlägg.

Primaterna var också kul att titta på . Den här hängde i en arm och åt.

Så hoppade den ner och hämtade mer mat och

sen upp i trädet igen!

 Iguanorna försvann nästan in i bakgrunden som en kameleont.

 Jag avslutar dagens inlägg med en boa, som var vackert tecknad.

Kisa - Norra Vi

I morse gick vi el-ljusspåret vid Tolvmannabacken i Kisa och då träffade vi på

en daggmask, som övermannats av ett gäng stackmyror. Den hade inte en chans.

 

Nästa möte på stigen var en huggorm. Men den var lite för snabb för mig. Innan kameran kom i läge,  slingrade den iväg.

 

Vi fortsatte så med Ellen och svängde in förbi Pinnarpsbadet. Vid en gammal affär tog vi in på en liten grusväg. Så småningom kom vi förbi en vacker gammal gård, med den här breda och välbyggda stenmuren. Så många tunga arbetstimmar som har gått åt, för att kunna bruka marken. Södra Östergötland har också mycket sten och berg i sen mark.

Vi kom snart ut på vägen mot Österbymo, väg 134, och strax därefter svängde vi in till Tidersrums träkyrka och dess fina klockstapel.

Tidersrums träkyrka är en av ett litet antal medeltida träkyrkor, som bevarats till vår tid. Kyrkan är ett exempel på den äldsta träarkitekturen i Sverige. Kyrkans äldsta delar har daterats till 1264 med hjälp av dendrokronologi.

Väggar och tak har omfattande gotiska målningar, många är skadade och blekta.

Predikstolen är sen 1661, vackert dekorerad och målad.

Altare och altarring fick sin utformning 1961. Altarprydnaderna utgör delar av en altaruppsats, som skänktes till kyrkan 1695. En färgstark kontrast i kyrkan. Läcker tycker jag!

En lång sol- och matpaus blev på rastplatsen vid Nästången.

 

En vacker sjö, med massor av blommande vita näckrosor.

Det fanns också fina växter vid sjökanten.

Vi fortsatte så en liten bit till Norra Vi. En lockande ställplats i anslutning till badet gjorde att vi stannade. För 50 kr/natt får vi stå här. Efter en stund i solen tog vi en promenad till småbåtshamnen.

Visst är det fint?

Utsikten med badbrygga och segelbåt en solig kväll, gör att vi säkert kommer tillbaka till den här ställplatsen. Vi är fyra övernattande i kväll, men kan vara åtta.