Påskaftonens etapp från La Pobla de Segur i Spanien till Mauléon - Barousse i Frankrike.
Vi gav oss i väg på väg N-260 och det gick snabbt uppför. På en hel del kort blev det tyvärr blänk och skuggor. Naturen är storslagen och det vill jag visa dig.
Det finns en del byar högt upp i bergen. Slån blommar efter vägen.
Efter att ha passerat utanför byn på förra bilden, kom nötkreatur i förgrunden. Lite grönt och så en brant nedför. Men de har en fin vy, när de ligger och idisslar.
En hel del hårnålskurvor senare stannade vi på 1335 m.ö.h. och fikade. Då var Ellen ansträngd och kylarfläkten gick en stund efter att vi stannat. Kaffet smakade gott här uppe och det blev också några kort på vyerna härifrån.
Slån blommade och lyste vitt på många ställen. Det låg långa längder med timmer och vi var glada att det var helg och att timmerbilarna stod stilla. Skulle inte ha varit kul att möta någon timmerbil. Räckte gott med personbilar och husbilar.
Färden gick utför och sen kom nya utmaningar uppför. På håll såg vi byar.
En och annan självplågare, var också ute.
Nästa topp var strax efter byn Vlu, då på 1230 m.
Sen bar det nedåt och motorn fick bromsa! De stora kraftledningsstolparna ser små ut nere i dalgången.
Så var det dags för en signalstyrd tunnel. Den var så liten att man kunde inte mötas därinne.
Så blev det många kurvor nedåt från 1060 m.ö.h.
Vi kom ner till dalen och vägen slingrade efter floden.
Ett säreget berg med en massa vassa kammar utefter sidan!
Så småningom kom vi till El Pont de Suert, en av flera turistorter med vandringsleder och säkert skidåkning på vintern. Strax därefter gick vi över på väg N-230.
Snöklädda berg visade sig till och från. Pyrenéerna är maffiga!
Flera tunnlar, vi passerade ett tiotal under resan.
Vi passerade också ett antal dammar med turkosfärgat vatten. Vi såg också många kraftverk i änden på dammarna.
Flera berg
med toppar klädda i snö.
De lyser vackert i solen.
Jag trodde vi skulle över en hög passage, men det blev in i en tunnel och lika glad eller gladare var jag.
Vi gick in på 1530 meters höjd
och kom ca 5 km senare ut på 1380 meters höjd. Därifrån fortsätter vi utför
på väg N-230.
Pyrenéerna fortsätter visa sin mäktighet.
Långt där nere bakom buskar är Viehla,
med mycket hotell och annat boende, samt affärs- och restaurangutbud.
Resan går vidare neråt och
sen är vi i jämnhöjd med floden La Garon igen.
En bit nedanför Pontaut kommer vi in i Frankrike och
då ändrar vägen namn till N-125.
Vid Saint Beat, skulle vi korsat floden, men billängden var max 8 m, så vi valde att köra en omväg till ställplatsen vi tänkt oss.
Det blev en mindre väg men vi fick se vackra hus,
Syrener och
Magnolior, som blommade.
Vägen var smal styckvis, men vi hade bara ett möte och det gick bra.
Vi åkte till ställplatsen och parkerade Ellen. Vi åt sen en sen lunch innan vi tittade på orten.
Vägen till höger kom vi ner och kunde förstås inte svänga direkt till höger utan fick först köra upp i byn en bit, innan vi kunde vända. Sen gick det galant. Vi kom, som så många gånger förr, in bakvägen till ställplatsen.
Mauléon-Barousse har en gammal borg med ett torn.
Sammanbyggt med kyrkan fanns den här korsvirkes-passagen, som vi gick under.
Vattnet rinner genom orten och förbi ställplatsen.
Koordinaterna till ställplatsen är: N 42 57' 40.18'' E 0 34' 3.21'' Platsen är gratis. Det finns möjlighet att tömma gråvatten gratis. Det kostar att tömma svartvatten och fylla på färskvatten. Det finns 8 platser.
