Utflykt med barnbarnen i närområdet

Vår resväg. 

Vi var hemma i Norrköping en kort stund på måndagen, så att vi hann hämta ett paket och se till lägenheten. 

Sen åkte vi till Finspång och hämtade barnbarnen. Vi for först till Ljusfallshammars Lantbruksmuseum, där det skulle finnas en ställplats, men där var det stängt.

Vi fortsatte då vidare till Småängens Camping med koordinaterna: N 58° 45' 1,66''  E 15° 28' 9,76''. Platsen kostade 270 kr utan el.  Här hade vi en skön och varm kväll, även om himlen var mörk. 

Det fanns en badplats och en studsmatta, samt planer att spela badminton eller vollyboll på. Mini-golfen stängde redan kl 17, så den missade vi. 

Förmiddagsfikat på tisdagen smakade bra i skuggan av Ellen.

När man har fotografer med, så blev vi bägge med på samma bild.

Resan gick sen vidare till Bergs slussar. Där var det spännande att se slussningen! Det blev varmt, så vi fick se de olika slussstegen i omgångar.

Vi parkerade på ställplatsen med koordinaterna: N 58° 29' 5,8''  E 15° 31' 37,47''. Där kostar det 195 kr/ dygn utan el. Servicen var soptunnor och vatten, kasett-tömning, WC och dusch.

Vi behövde stärkande glass i värmen mellan slussningspassen.

Jag hittade förstås några vackra blommor.

På tisdagen for vi vidare med ett första stopp vid Vreta Kloster kyrka. Vi tittade in i 1100-tals kyrkan. Där inne fanns flera kungasarkofager och förgyllda kronor som hängt från taken. Vi träffade på Douglas-släktens vapensköldar och gravpaltser.

Vi tittade runt bland klosterruinerna och ner i brunnen, som blivit önskebrunn för några och skräpbehållare för andra.

En skiss över området, samt skyltar vid de olika "rummen" gjorde att vi fick en bra uppfattning om hur nunnorna hade det en gång i tiden.

Lavendeln blommade vackert och lockade insekter.

Sen tittade vi på en av de få akvedukterna i Sverige, vid infarten till Ljungsbro. Vi for under och vidare till Cloetta. Tanken var att vi skulle handla godis, men kön dit var alldeles för lång, så vi fortsatte till

Stjärnorps slottsruin. Här höll Douglasätten till. Slottet byggdes  efter Westfaliska freden av Robert Douglas, som vi såg vapensköldar mm från i Vreta Kloster kyrka. Slottet fungerade, men 134 år senare så brann det ner år 1789. 

Nu är det greve Gustaf Douglas, som äger stället och flygeln är numera huvudbyggnad.

Slottsruinen håller på att rustas sen några år tillbaka. Fönster är nu insatta och sen ska det bli ett platt osynligt tak, som ska skydda husmurarna. 

Vi fortsatte ner i den vackra ravinen.

På våren blommar vitsippor och senare liljekonvaljer. Nu är det de höga blåa klockorna, osäker om det är Knölklocka. Hur som, är de väldigt vackra och finns i massor, liksom 

Älggräs, som lockar olika insekter.

Det fanns rester av stora träd.

Vi följde bäcken ett långt stycke och sen blev det

åter mot husbilen Ellen. Vi fick gå med stora steg eller som barnen springa, för att vi inte skulle få påhälsning av myggor! Trots dem är det ett fint ställe, som vi kan rekommendera!

Koordinaterna hit är: N 58° 31' 53,73''  E 15° 34' 48,96''

Vi stannade sen lite längre fram vid en parkeringsplats utefter Roxen där vi åt, innan det blev återfärd till Finspång. Där vi bunkrade godis. Som mormor och morfar tog vi oss rätten att inför godis på lilllördagen.

Så skönt att vi har två sprutor mot Corona, så vi åter kan umgås lite säkrare!

Vinterresan 2014 -15, del 2

I dag blir det en sammanfattning för tiden vi var i Portugal, 141108 - 150206.

Vi kom norrifrån och åkte utefter västra sidan av Portugal ner till Algarvekusten. Där korsade vi lite fram och tillbaka innan vi for vidare norrut längs gränsfloden och sen in i Spanien.

Norra Spanien och Portugal är regnrikt från oktober. Vi hade mulna dagar och en del regn. Å andra sidan var det grönt och fint. Små åker lappar blandat med skog.

Det finns också många sevärdheter, som den här kyrkan i Fatima. Här kan man verkligen se att Sankt Peterkyrkan i Rom stått som inspirationskälla!

Vi åkte en del mindre vägar genom trånga, men pittoreska byar. Här körde Lennart.

Så kom vi söderut och himlen blev blåare och släppte fram solen. Fälten blev större och bröts av kork- eller stenekar.

Vi hade promenad och tvättdagar vid Baragem de Pego do Altar.

Romersk historia fick vi i Ruinas Romanas de Miróbriga, nära Santiago do Cacém.

Gamla stan var mysig, med sina smala gator. Undrar vad skyltarna betyder här? Men som det så ofta verkar, så kanske det bara är en rekommendation.

Korkekar finns det på många ställen.

När solen skiner är det ett intensivt grönt böljande landskap!

Atlantkusten var blåsig, men vacker. Här trivdes surfare.

Odeceixe, en bland många vita byar.

Här har vi kommit till Alvor på Algarvekusten och upplever en fin solnedgång.

Vi åkte till Silves och på ställplatsen där blev det boule.

Vi åkte vidare i bergen till São Bartolomeu de Messines och Alte, två trevliga orter med ställplatser.

Kebab i Portugal är extra gott!

Storkar finns det gott om, där det finns våtmarker i närheten. Det här paret bor på ett kyrktak i Olhao.

Vid stranden Rocha Baixinha, fanns de här vackra klippformationerna.

Jul och nyår firade vi i glada vänners lag i Albufeira. Där stod vi 23 dygn på ställplatsen, vår längsta tid på ett ställe. Vi trivdes bra med staden, men ställplatsen har försämrats, så för framtiden ser vi oss om efter något annat.

En härlig stad med fin strand är Armaçâo de Pêra. Tyvärr är alternativen där camping eller parkeringsplats.

Ett annorlunda stopp var skelettkapellet i Alcantarilha.

 Portimao har bra promenadvägar längs kusten och cykelstråk in till gamla stan från ställplatsen.

Så kom vi åter till Silves, en stad vi trivs i.  Där byggs två nya ställplatser.

En mysig helg hade vi i  Querenca med Fado-kväll och sen korvmarknad. Där fanns inte bara hemgjorda korvar utan en hel massa annat.

Från bergen ner mot kusten igen. Den här utsikten har man från Cacela Velha.

Efter att ha varit i flera kustorter for vi längs gränsfloden Rio Guadiana till Alcoutim.

Mandelblommorna var vackra!

Vi fortsatte norrut till Mertola, ytterligare en liten favoritstad med mycket att utforska.

En annan vacker plats var Mina de São Domingos, med sin nedlagda gruva. Även här mycket att titta på. Så fortsatte vi till Serpa innan vi svängde österut mot Spanien.

Portugal gillar vi. Här är vacker och omväxlande natur. En matkultur vi uppskattar, liksom det goda brödet.Vi har mött många trevliga människor. Många portugiser behärskar engelskan. Vi upplever att de inte är lika turist-trötta som spanjorerna. Prisnivån är lägre i Portugal än i Spanien.

Så till mobil och internet.
Under hela vår resa har vi använt Europa sim card. Det sim-kort vi har, kan numera bara nytecknas i Italien. Se länken.
Vårt abonnemang innebär 25 minuters samtal, ta emot 25 minuter samtal, ta emot och skicka sms, samt 500 Mb per dag. Det kostar 3 euro per använd dag. Det har fungerat i stort sätt på alla platser vi har stannat under resan.