240717 fortsatte vi från Oxelösund till Mariefred, den gula sträckningen på kartan.
En mulen resa, men vi gick direkt från ställplatsen ner till järnvägsstationen i Mariefred.
Det var en tur med ånglok på smalspåret som hägrade för stora och något mindre barn. Vi tog plats i en vagn som gått på Nunnebanan i Kolmården,
Konduktören kom och
klippte biljetterna. Så bar det i väg till
Läggesta. Där steg rätt många personer av och loket bytte plats till andra änden, för nu skulle vi vidare mot Taxinge. En manöver vi kunde följa. Det blev en del väntan, men så tjöt ångvisslan och vi kunde fara vidare
utefter gång och cykelvägen mot
hållplatsen Sjöbygget, där några personer steg av.
Resan fortsatte till Taxinge. Det skulle vara tio minuters väntan, men det blev en halvtimme. Det var mycket folk, som gick av och på, men problemet var att ångtrycket inte gick upp, som det skulle. Problemet löstes och vi for tillbaka till Läggesta.
Tyvärr upprepades bekymret med loket, så vi fick vänta in ett annat lok, och blev dragna av två lok på återvägen till Mariefred. Sånt hände ju till och från för resenärer förr. Nu fick vi och barnen en ofrivillig träning i att vänta och ha lite tråkigt. Som tur var hade vi ju mobiler med för att fota, men dem kan ju användas till annat också!
När vi närmade oss Mariefred, såg vi en grupp hjortar i den stora slottshagen, där man kan promenera runt bland hjortarna och titta på dem.
Det kom några kortare regnskurar när vi satt i tåget, men solen kom också fram. Här hade vi precis stigit av tåget. Vetgiriga Noelle funderade på vilket som var farligast: att röka eller andas in röken från loket? Mitt svar blev att inget var hälsosamt, men att vi nog skulle klara av dagens rök.
Vi tog oss tillbaka till husbilen, som stod parkerad på ställplatsen. Koordinaterna dit: N 59° 15' 52.2'' E 17° 12' 52.2 Det kostade 160 kr . Servicen var soptunnor.
Resten av dagen ägnade vi åt mat, spel och ett kortare besök på en lekplats i närheten.
240718 tog vi oss ner till Gripsholms slott. Det hade regnat några korta skurar på natten och var lite droppar i luften när vi gick. På slottets innergård tittade vi på kanonerna Galten och Suggan ett krigsbyte från Ryssland.
Vi tittade ner i brunnen, men också i källaröppningar, innan vi tog trappan upp till entrén.
Gripsholms slott innehåller Statens porträttsamling med över 5000 verk. Barn fick bilder på en del personer, som de skulle leta rätt på - ett bra sätt för att få dem att titta på tavlorna.
Det var inte bara tavlor utan också en del möbelinslag,
vackra tapeter, mindre sammanfogade bitar som kanske var tryckt och målat på läder.
Det fanns också imponerande gobelänger och dekorerade tak.
Många män och kungar var det på väggarna,
men det fanns också andra storheter som Karl von Linné.
Pampiga takkronor och vackra kakelugnar fanns det gott om.
Teatern och tekniken bakom kunde vi se en del av.
Det var inte bara porträtt av kungar och drottningar utan också av andra storheter som Greta Garbo,
Benny Andersson och Ingemar Bergman och
inte minst vår härliga Nobelpristagare i medicin 2023, Svante Pääbo! Fil dr, professor och direktor för Max-Planck-Institutet für evolutionäre Anthropologie.
Vi gick en runda i slottsparken,
innan vi tittade på den gamla vackra trä-staden. Vi gjorde ett kortare stopp hos vår väninna Maggan innan vi gick till Ellen.
Sen blev det vägen hem, den turkosa sträckningen på kartan, förstås med ett glass-stopp utanför Flen.
