Almeira - Albuñol - nästan Orgiva - Salobreña - Rincón de Victoria

Nu sitter vi på ett fik och lånar deras wi-fi.

Vi startade den 10 februari från Almeira och följde A 7 utefter kusten. Vi svängde av på några mindre vägar för att komma närmare havet, men där var bara grönsaksodlingar av olika slag, som var inplastade. Det var inget vackert landskap, även om grönsakerna blir goda och fina.

Vi tröttnade på det landskapet och svängde upp mot bergen och Albuñol på väg A 4131. Där mötte oss en frodig grönska, som vi inte sett tidigare. Mandelträden började blomma (här på 600 m.ö.h.) och marken var täckt av den spanska klövern med gula klocklika blommor. Otroligt vackert. Vägen fortsatte uppåt med många serpentiner.

 

Vinstockarna var hårt tuktade .Långt där nere möts himlen och medelhavet. Vi drack kaffe samtidigt som vi tittade på den fina utsikten ca 850 m.ö.h.

 

Färden fortsatte högre och högre. Mandelträden är rosa-vita. Mest knoppar. Det gula i bakgrunden är vildginst. Luften är hög och klar, men lite kylig. Vår känsla är vår! Undrar om vi inte får lite vårkänslor. Allt känns otroligt härligt.

Snöklädda Sierra Nevada ser vi här i bakgrunden. Som högst åker vi på 1297 m.ö.h. innan det bär utför mot Orgiva. 

Sikten var inte så bra alla gånger, men med en skicklig chaufför klarade vi t.o.m. att möta en buss strax efter den här bilden togs.

Så småningom träffar vi på den här vackra dammen. Vi viker då av söderut igen, eftersom det ska bli sämre väder. Granada får vänta på oss till en annan gång.
Vi stannar över natt på en parkering i Salobreña. Vi var minst ett 40-tal husbilar där.

Någon berättade att kungafamiljen hade sitt sommarresidens i borgen. Men när vet vi inte.

I går den 11 februari, fortsatte vi resan utefter N 340. Fanns en del kurvor här också, även om vägen var mycket bredare.

Himlen hade mörknat och vinden tilltagit. Vi passerade den här akvedukten, som är byggd under slutet av 1800-talet, men är inspirerad av romartiden. Den försåg ett sockerbruk med vatten.

På andra sidan vägen kunde vi titta ner på den här fina bron. Där ser ni också lite inplastad grönsaksodling.

 

Orterna utefter vägen är nästan sammanvuxna. Det finns mängder med hotell och lägenheter att hyra eller köpa. Vi stannade till på en lokal marknad och bunkrade upp grönsaker, innan vi stannade i  Rincón de Victoria för natten. Här är en stor parkering, där vi är ett 20-tal bilar som står. Finns service med vatten och avlopp. Förutom oss finns ytterligare fyra svenska bilar. Vi har fått en del tips om vad vi kan se i omgivningarna. Vi blir kvar åtminstone en natt till.

Det här reseavsnittet blev inte så långt vad gäller mil, men det är mycket att titta på och intryck att smälta.

Resan

Här är vägsträckningen  så som vi åkt från Santa Pola till Almeria, där vi är nu. Från Fortuna for vi i onsdags. Vi åkte småvägar via Cieza, Calasparra till Moratalla. En helt underbar väg genom ett blomstrande landskap. Miljontals med blommande mandelträd. På höjderna var det knoppar och på andra ställen utslagna blommor. Vackert som bara den.

 

Det fanns även här en del "inplastade odlingar". 

 

Här har vi stannat vid en utsiktspunkt. 

 

Moratalla var en helt underbar gammal stad med supersmala gator och många trappsteg, för att ta sig upp till kyrkan. Sakta men säkert tog vi oss upp genom att gå i serpentiner. Där uppifrån var en vidunderlig utsikt.

 

Via Cehegin kom vi så småningom atill staden Mula. Där parkerade vi för natten utanför en stängd simhall. Här fanns vatten och tömning och kostade 0 €. Det var promenadavstånd in till en stad med många gamla vackra byggnader. Vi fick sällskap av två holländska  och två engelska bilar. 

Som gammal Telia-anställd blir jag ofta fascinerad av tele- och elkopplingar. De finns på många ställen och även här.

 

På kvällen kunde vi titta på den vackert upplysta borgen.

På torsdag morgon fortsatte vi söderut mot Ahlhama de Murda. Skulle vi välja billigaste eller snabbaste vägen på GPSen. Vi valde snabbaste. Den vägen var slingrig men vacker. Vi körde snarare 40 än 80 km/tim. 

 Vackert böljande landskap. Även här fanns inslag av blommande mandelträd och olivlundar.

Via Lorca kom vi så småningom ner till kusten igen. Vi stannade för natten vid Aguilas. Här var en grusplan utan service. Så småningom fanns här ytterligare 16 husbilar - ingen mer svensk. Strandpromenaden var fin och vi gick längs hela bort till kastellet. En härlig promenad i solen. Så var det gott att komma tillbaka till Ellen och sitta ute en stund. Det blåste en hel del, så det gällde att finna lä.

I går fortsatte vi kustvägen. Vi svängde in vid Los Lobos och följde den mot Gurrucha.  En hel del berg var klädda med stora kaktusar. På en del ställen såg det ut som om de var planterade. Kanske för att hålla kvar den gnutta jord som finns på de torra bergen. De vita byarna lyser upp omgivningen.

Här är åter en vidsträckt utsikt från en en rastplats. Dit ner skulle vi. Här mötte vi flera grupper med cyklister som trälade uppför.

Carboneras for vi igenom. Här var turistigt med mycket lägenheter och hotell, liksom rondeller.

Vi tangerade en nationalpark innan vi kom fram till gårdagens slutmål - Agua Amarga.

Både igår  och idag har vi sett många gula buskar. Det är den skarpt gula vildginsten som blommar.

 

Här sov vi natten som gick. Nära till stranden. Här finns ingen annan service än soptunnor, en öppen bar och en restaurang.

Det fanns spännande öppningar i berget ovanför där vi parkerat.

Lennart klättrade upp och fotograferade. Här har det säkert bott människor någon gång i tiden.

Nu börjar mimosan blomma. Om någon vecka eller två kommer det att vara en fröjd för ögat, när alla mimosa- buskar/ träd blommar i full styrka!

Idag fortsatte vi ut till stora vägen och så in i nationalparken Gabo de Gate igen. Här en gammal kvarn.

Här såg vi också resterna av en akvedukt, kanske från romartiden.

Även den här vägen var stycktals slingrig, men utsikaten var fantastisk på många ställen, som här från La Ametista.

Ginsten blommar fint. Vi gjorde en avstickare ner till den gamla fiskebyn La Esleta.

Numera är det nog mer turister än fiskare. Vi såg bara en fiskebåt. Härifrån åkte vi till San José innan vi vände åter ut mot väg Al 3200.  Vi kom då ut i ett odlingslandskap med mycket plast. Det är inget kul att fota. Vi siktade på ställplatsen vid Almeria och därifrån har jag gjort det här inlägget.
Inget upphetsande ställe, men vatten, tömningsmöjligheter och inte minst ett fungerande wi-fi för 11 € är ok.

Ni på Bahia, som ska söderut. Följ gärna vår rutt. Ni får se mycket vacker natur, som trots sin karghet blommar för fullt nu. Även om vägarna bitvis har varit smala och krokiga så har de varit bra. Inget problem med en husbil. 12 ton har varit ända gräns vi sett och dit har väl de flesta av oss en bit kvar.
Även om vi har bra wi-fi, så har det här inlägget tagit en stund. Ni får ursäkta att jag inte tittar in på andra sidor och kommenterar.
I morgon far vi vidare söderut. Målet är fortfarande okänt för oss.

Mera bad

Idag har vi badat i två omgångar. En mitt på dagen och så en gång i kväll. Härligt att känna vattenmassagen mot kroppen. Vi blir riktigt skrynkliga. Det är tur vi har ansiktet över vattenytan, för vi har tillräckligt med livslinjer ändå.

Vi har också promenerat och bland annat besökt den andra campingen här i området. Där hittade vi två svenska par från Uddevalla. Vi delade en del erfarenheter med varandra. Annars var det mest tyskar där också.

Idag blir det inga bilder. Nätet här är om möjligt ännu sämre än på Camping Bahia. Det tog ett par timmar att lägga upp bilderna igår och det ids jag inte sitta med idag.

I morgon fortsätter vi, men just nu har vi inte klart för oss hur vägsträckningen blir.

Fortuna

I dag var så dags för uppbrott. Många hej då och kramar. Det är blandade känslor när vi far, men vi kommer att ses igen.
Vi började med att fara till Alicante och fylla på gasol. Därifrån tog vi väg N340 till Elche och där blev det ett besök på en affär med husbilstillbehör. Vi gick tomhänta därifrån, då det inte fanns det vi ville ha.
Vi tog nu sikte på Fortuna via väg 871 och Mu 21A . Det var en vacker, om än karg väg dit.

Berg i bakgrunden och olika odlingar i förgrunden.

En hel del apelsinodlingar och blommande mandelträd.
Väl i Fortuna stannade vi direkt vid Camping La Fuente. Vi fick sista lediga platsen! Vi parkerade snabbt och så till termalbadet, som finns inom campingen.

Här badar jag utomhus i 36 C vatten! Finns flera ställen med bubblor och vattenkaskader med olika hårdhet och däremellan en bassäng, som man kan simma i! Ni må tro att vi njöt!

När vi badat färdigt gick vi en runda i samhället. Här är det gamla terminalbadet.  Hit går alla hotellgäster och badar. Ser lite mer ståndsmässigt ut, men bassängerna på baksidan är ungefär lika. Men här gäller badmössa.

När vi kom tillbaka till campingen var det långa kvällsskuggor. Här är ingen svensk flagga och vi har heller inte hittat någon mer svensk bil. Däremot finns det många tyskar och holländare.

Här är bassängen i skugga, men många badar ändå. Man fryser inte i vattnet, men det känns kallt när man kommer upp.

På den här campingen betalar vi 23, 9 € per dygn och då ingår el och bad.

Anna, du har varit med oss här på din 35-årsdag! Du och de dina skulle ha trivts här! Kramar!!!

Blåsig lördag och söndag

Natten till lördag var rejält blåsig och det kom även en regnskur på morgonsidan. Jackan fick vara på, liksom jag tog på sockor på fötterna innan jag stoppade dem i sandalerna.
Det var få stånd på marknaden, när vi kom vid 10-tiden, men det blev fler och fler varefter solen fick värma upp.
Vi handlade frukt och grönsaker, så vi bar tungt tillbaka till husbilen.

 

Väl hemma frossade vi på jordgubbar och glass till kaffet. Vi åt rejält och sen skar jag ner resten av gubbarna i  portionspåsar och frös in.  2 kg färska jordgubbar kostar 4 €.

Senare gjorde vi oss redo för skaldjursfrossa på Wook. Jag tog på bling-blinget jag köpte vid en affär vid kastellet i fredags.

Som vanligt var det god mat. Jag började med ostron, musslor och sushi.

Sen stod jag en stund och väntade på att den halva hummern skulle tillagas. Mums!!
Därefter tog jag en tallrik med spädgris och anka. Då var jag inne i ätandet, så jag glömde ta en bild, men det smakade också förträffligt!

Som avslutning blev det en tallrik med färska frukter, små petit chouxer och glass. Det är inte klokt vad mat smakar bra i goda vänner slag. Siv o Hilding, Owe, Günter, Lizzy, Affe o Ann-Marie var också med.

På förmiddagen var vi ute på en promenad. Då upptäckte vi den här spunna kokongen i ett pinjeträd. Kanske innehåller den larver till blå fjärilar. I så fall kommer larverna att ramla ner och sen marschera i en lång rad. De lär vara giftiga och inte bra för hundar etc.

Vid lunchtid idag, tog vi en promenad ner till en populär uteservering vid stranden. Där mötte vi Inger o Jerry, Siv o Hilding, Inger o Benny, Lillemor o Lasse. Även här hade vi en trevlig stund i solen, med god lunchmat och härliga kompisar..

 

Så här på söndagen är det många som är ute och flanerar, men fortfarande är badstranden öde.

 

Det kommer inte dröja förrän här är fullt med badgäster.  Vi kommer inte att vara med om det, för i morgon åker vi vidare till nya platser med nya äventyr.

Tack för en jättehärlig tid tillsammans med er här på Camping Bahia. Ingen nämnd och ingen glömd. Vi kommer att träffas snart igen på någon husbilsträff!

Vet inte när nästa inlägg blir. Det beror på tillgång av nät. Till dess, ska ni ha dé så bra!

Det grönskar

Dålig wi-fi gör att jag inte förmår skriva varje dag.  I torsdags hade jag matlagningsdag. Det blev både kalops och gulasch, som jag frös in. På em kom Lizzy oh Günter och vi åt grillat tillsammans.

I går var det tvätt på morgonen. Medan kläderna torkade på sträcket, tog vi en cykeltur.

Vi cyklade mot salthögarna och så fortsatte vi utefter stranden en bit. Vi satt vid strandkanten och njöt i solen. Sen fortsatte vi in till stan och strandpromenaden. 

Vi åt tapas på en uteservering.

Det var då 23 C. Helt ok. Man riktigt ser hur nya löv spricker ut och växer fort på träden.

När vi for till Sverige den 19 januari fanns inte ett enda blad på det här trädet. Nu är de stora.

 

På samma sätt skjuter murgrönan nya ljusgröna skott.

En del arbete har också skett på campingen. Några stora palmer har man fällt. Arbetarskyddet är inte samma som hemma. Den som använder motorsågen har varken skyddsbyxor, hjälm, hörselskydd eller visir. Nu gick det bra, så ....