Bilresa på Teneriffa, del 6

Hur vi åkte från Playa de las Americas till Santa Cruz.

Alla våra turer på Teneriffa 190211-0219.

När vi lämnade Playa de las Americas på förmiddagen den 16 februari lyste solen. Vi tog motorvägen till Chio och svängde där upp på väg TF 38. Den vägen kom vi från andra hållet för några dagar sedan.  När vi kom upp en bit körde vi in i låga moln.

Ännu högre upp lämnade vi molnen bakom oss.

Jag gillar de här olika karga lavaformationerna.

Snart var vi åter på väg TF 21 mot Teide.

Det var stor skillnad att köra här mot senast, då det var bilar överallt!

När vi körde förbi kabinbanestationen visade det sig att den var stängd. Lite längre fram fotade jag den här bilden och det vita är snö. Förmodligen hade det snöat tidigare på dagen.

Vi hade inte kollat väderleken här uppe, utan utgick från att allt skulle vara öppet. Vi körde mot nya låga moln.

Det gällde  komma ihåg att vi var på hög höjd, även om vi höll oss på vägen.

Vi svängde in på väg TF 24 och strax därefter låg stora stenar på marken. Tur att Lennart hade koll på vägbanan. Jag var mest fascinerad av snön och uppmärksammade inte stenarna förrän i det här läget. Den sten vi har precis framför bilen var stor!

Mera snö och

stenar på bägge sidor av vägen. Det gällde signalera och uppmärksamma mötande bilar på att det var hinder på vägenbanorna.

Strax därefter kom vi ifatt en buss och några andra bilar, som tidigare kört om oss. Det kändes bra att ha dem framför och åka i kolonn.

Den vackra skogen, som vi skulle titta på, försvann mycket i låga moln och vattendroppar,

liksom i koncentration på vägbanan. Även på lägre höjd hade det rasat.

Molnen lättade och när vi kom till Santa Cruz så sken solen.

Vi installerade oss på vårt centrala, men något äldre hotell.

Gatan utanför vad trädtäckt och gav ett skönt solskydd och behagligt ljus.

Ett kvarter ifrån hotellet låg Plaza de Españia.

Vi gick ner i hamnen och kollade in en gammal kran, men också ett kryssningsfartyg. Det var inte mycket folk på stan, förutom spanjorer, så antagligen var passagerarna redan tillbaka på fartyget.

Vi åt mat på en indisk restaurang, innan vi fortsatte strosa runt i centrala staden. Ingen av oss hade varit i Santa Cruz tidigare. Vi passerade den här vackra porten.

Vi kom till några officiella byggnader i gammal välkänd spansk stil.

Snett över gatan fanns Plaza Weyler.

En bit därifrån hittade vi ett ganska nytt och spännande hus. Såg väldigt smalt ut. Hur kan det stå emot vind?

Men med en annan vinkel på kameran, så konstaterade vi att det skulle nog klara sig ett tag till!

Vi vilade oss en stund på hotellet, innan det blev dags för en kvällstur. Belysta hus blir mer spännande än i dagsljus.

Vi tog ett kortare varv i den historiska stadsdelen och kom till det här konstverket, som jag gillar starkt. Jag har glömt namnet på konstnären, men vi har sett liknande verk i Paris och på något mer ställe, som jag också glömt! Inte klokt hur det är! Stopp i mina hjärnvindlingar.

Så småningom kom vi tillbaka till vår hotell-gata och då såg den ut så här! Känns som den hade många skepnader.

Fortsättning följer.

Husbilsresan

Det var en fin dag i går med bra torkväder.

Strax före 18.00 var vi på Baren Baren och Ralph Laingrens (SirMacLain) release-party för sin bok Husbilsresan.

Ralph välkomnade oss och ett stort gäng, som fanns bakom oss. Han berättade förhistorien till boken.

Det serverades Cava och alkoholfria drycker till snittar och småplock. Allt smakade riktigt bra. Senare berättade Ralph om de olika kanariska öarna och visade foton.

Mellan varven blev det förstås signering av böcker. Här förevigas hustru Louise, när hon fotar Ralph.

Det blev också en del prat om husbilar.

Strax innan uppbrottet kom Eva och Rolf fram och pratade med oss. De har också husbil och kommer från Piteå. De berättade att de följer vår blogg, men tipsade också om att det finns en bra ställplats centralt i Piteå.  Hoppas vi träffas snart igen!
Tack för ett trevligt kväll!

I dag har jag så smått börjat läsa boken, som är lättläst och ger tips om lite av varje.

Boken Husbilsresan finns att köpa via länken eller också på Adlibris.

Blåst och mulet, Teneriffa del 5

Den 15 februari var det blåsigt och mulet, så vi bestämde oss för att göra en dagsutflykt.

Våra turer på Teneriffa.

Vi körde motorvägen norrut och så nådde vi Santiago del Teide. Det grå vädret övergick i regn.

Vi svängde av till den mindre vägen TF 436 mot Masca. Den var smalare och slingrade sig uppåt, men det fanns inga begränsningar på vägen. Vid utsiktsplatsen på första toppen, såg vi en fin regnbåge och vägen som slingrade sig nedåt.

Det var vackert trots regnet på rutan. Hur vackert skulle det inte varit annars med all blommande vit ginst!

Vi kommer ifatt en buss,

som hade det lite trixigt i kurvorna. Den vita bilen, som hade bråttom och körde om förut, förstår inte först att bussen behöver mer utrymme för att kunna backa, innan den tar sig runt i kurvorna. Det är inte en fullstor buss, utan vi uppskattar den till ca 12 meter.

Under tiden tog vi det lugnt nedåt, fick vi chans att se utsikten.

Tycker man att Trollstigen och Gamla Strynvägen i Norge är besvärliga, så ska man inte åka den här vägen med husbil. Vägen är smalare med många hårnålskurvor, men vacker och Lennart tyckte den var rolig att köra.

Vi fick ingen parkering vid Masca, utan fick köra någon kilometer längre fram och sen gå tillbaka.

Masca klänger sig i en ravin med 600 meter höga bergväggar.. Byn byggdes av Guancherna, Teneriffas urinvånare. De levde helt utan kontakt med den övriga delen av ön. År 1496 intog conquistadorerna dalen och dräpte befolkningen, som bodde där. Masca var helt gömd för den resterande delen av ön fram till 1927. Då fick de telefon, men de kunde fortfarande inte ta sig därifrån utan flera dagars vandring till fots eller med åsna.
1991 byggdes en smal slingrig väg, som vi  nu åkte på.

Regnkappan fick vara på, men vi hade tur att klara oss utan regn när vi besökte byn runt den lilla kyrkan.

Vi fortsatte senare till en ny utsiktsplats och kunde se tillbaka på det vackra terrasslandskapet och hur vi åkt.

Jag kunde också på nära håll se på de vackra gula fibla-liknande växterna, som växer på många ställen utefter vägkanten.

Den regnvåta vita ginstbusken fick också några foton innan vi fortsattte

till nästa stopp. Härifrån kunde vi verkligen se de olika bergsformationerna.

Åt andra hållet såg vi en by och ett berg, där man tidigare brutit någonting.

Vägen fortsatte nedåt och vi kom till Boenavista del Norte.

Vi hade trott vi skulle kunna ta oss till Faro de Tena, men vi kom fel dag och fick vända.

Vi åkte istället förbi en massa bananodlingar utefter väg TF 42 och kom till Garachico. Här parkerade vi för en längre stund och tittade på den fina ön,

blev fotade tillsammans,

åt en liten lunchmacka innan vi

for iväg igen.

En ny utsiktsplats och vi kunde titta tillbaka på där vi gått tidigare. Här någonstans missade vi avtagsvägen till den mindre vägen TF 373.

och tog en ännu mindre väg för att nå TF 373.

Det gick brant uppåt, mer än vad som framgår av bilderna. Jag var lite skrajsen för att vi kanske skulle tippa bakåt, men Lennart skrattade och sa att jag skulle luta mig framåt, så var det ingen risk!!! Här skulle jag inte velat åka med Ellen, men det hade säkert gått bra enligt Lennart!

Det gick bra och vi fick bara ett möte med en personbil.

Vi kom ut på väg TF 373 och där träffade vi på lavastenar som var täckta av mossa eller lava. Molnen gick lågt och det var väldigt fuktigt.

Det regnade en stund, innan det på nytt "lättade"! Låga moln eller dis kan också vara mäktigt.

Vi komsnart ner till Santiago del Teide och sen var det motorvägen tillbaka till hotel Teneriffe Sol.

På rummet väntade en Cava och godis på mig, 68 år!

Vi skålade för oss

innan vi gick ut i natten.