I tisdags förmiddag åkte vi gamla Riksettan från Gränna till Husqvarna och Jönköping.
Klockan 12:30 var vi vid Östra Kapellet.
Lennarts faster Aina begravdes. Vi träffade henne på hemvägen från vår vinterresa. Då kunde vi inte ana, att vi skulle vara tillbaka i Jönköping så snart.
Mitt i det tragiska, var det ändå trevligt att träffa Lennarts kusin Bo och hans dotter Robyn från Kanada.
På vår återresa norrut åkte vi en gammal, gammal väg från Husqvarna förbi fruktodlingar. Där kan man verkligen se ned på motorvägen.
Förr var trakten känd för sina päron. Nu verkar det finnas både päron- och äppleträd liksom bärbuskar.
Vi kom fram till en passage genom berget, där man definitivt inte kunde mötas.
På andra sidan passagen är Vista Kulle. Vi kom ut på gamla Riksettan igen vid Kaxsholmen.
Bara på en dag hade rypsfältet gulnat, så om några dagar är här säkert knallgult!
Så närmade vi oss återigen Gränna. Den här luftballongen tycker jag är fin!
Efter Gränna fick vi den här vackra utsikten över landskap och Vättern.
Vi körde inte så länge till, utan efter Ödeshög svängde vi av till en väninna och hennes man. De bor i en vacker byggd och där stannade vi över natten.
I går förmiddag gick vi en långpromenad och upplevde en otrolig blomsterprakt. Tussilagon är förbi, men här växer vitsippor, vårlök och svalört.
Gullvivorna lyste upp på några ställen.
Eken gav fina skuggor, men än är det för tidigt med nya löv.
Det fanns mycket stenhögar och rösen i området. Det här var ett av de mer organiserade!
Det var ett tag sen mjölkbilen kom och hämtade från de här krukorna.
Blåsippor fanns i många olika nyanser, från klart blå till ljust lila.
På hemvägen åkte vi förbi Sättra ängar ett naturreservat i Östergötland. På parkeringen har vi tidigare övernattat med husbilen Ellen.
I en av hagarna gick en flock hästar, som vi tror är islandshästar.
Har ni inte varit här tidigare, så är det värt ett besök. Många olika blomster avlöser varandra i de vackert inhägnade hagarna.
För oss fortsatte resan till Linköping och Biltema och IKEA, innan det blev en sväng till sonen med familj.
8 kommentarer:
Där ser man hur viktigt det är att ta vara på tiden. Det var många fina bilder du har fåt med. Genom detta passagen vid Vista Kulle körde vi också kul med så vägar
Nisse & Birgitta
Tråkigt att behöva skiljas från släkt och vänner. Det gäller att ta vara på livet som ges. Ni är mästare på att hitta små smala vägar och vackert var det. Kram
Sorg och glädje, sådant är livet.
Kram från Westerqwarn!
Vad fint det är nu! Härliga bilder :-)
Beklagar sorgen...
Kram
Nu blev jag faktiskt chockad. Aina såg ju så pigg och glad ut när ni hälsade på henne. Det måste ha gått väldigt fort, så hon slapp lida. Beklagar verkligen, det var ett så sympatiskt ansikte som mötte mig i det gamla inlägget.
Åsså fina bilder här hos dig - som vanligt alltså.
Det är tråkigt när nära o kära försvinner. Det är livets hårda baksida...tyvärr. Och ledsamt. Ni har ialla fall haft en trevligare väg att köra o se allt fint som vårt fina land har att erbjuda. Kram
Det är sorgligt med begravningar, men även det är ju en del av livet.
Det är jättefina bilder och jag gläder mig åt den bandfasta tunen, som vi har så mycket av här på Gotland.
Kram, Ingrid
Jag beklagar sorgen men jag måste bara skriva att jag blev lite kär i bilden med hagen och alla blommorna. Som hämtat ur en filmidyll av någon av Astris Lindgrens filmer,
Skicka en kommentar