Karlskoga - Tönsberg - Lindenes Fyr, Sydkapp

Resan har fortsatt från Karlskoga och in i Norge.

Efter en skön morgonpromenad i Karlskoga, där vi också pratade med husbilsgrannar, for vi vidare längs E18 till norska gränsen.

Vi fyllde på förråden innan vi passerade gränsen vid lunchtid. Då började molnen hopa sig.

Vi har en Brobizz och när vi kommer till olika betalningsställen dras kostnaden automatiskt. Här dras kostnaden för att åka tunneln under Oslofjorden utefter E 22.

Den tunneln tyckte jag var lite läskig. Var 7% lutning i ca 3 km och sen blev det slätt en bit innan det bar iväg uppåt.

Det blev en massa tunnlar och en färjetur till Svelvik. Här kom det några regnstänk.

Vi åkte förbi mycket fruktodlingar och potatis som blommade när vi följde E23 och  väg 289, Sörlieveien och väg 319 från Svelvik till Sande.

Vi körde till Tönsberg, Norges "eldste by". Vi gick förbi de gamla husen in till hamnen.

Där var mycket båtar och folk på restaurangerna utefter kajen.

Vi valde att inte äta där utan sparade oss tills vi kom tillbaka till husbilen.

Vi tittade på ett båtbygge, en rekonstruktion av Klåstadskipet, som man hittat i närheten och som var från 900 talet.

Åter på ställplatsen tog vi en macka och öl. Koordinaterna till ställplatsen är: N 59° 16' 30,3''  E 10° 23' 54,9''. Här är plats för 23 husbilar. Det kostar 150 Nkr och för det får man vatten och soptömning. Grå och svartvatten kan man tömma gratis vid Shellmacken vid in/utfarten.

Efter en god natts sömn fortsatte vi på förmiddagen söderut längs E 18. Vid Larvik pågår ett stort vägarbete. En ny bro byggs över fjorden och vägen ska sen fortsätta in i nya tunnlar genom berget.

Med tanke på alla fina tunnlar vi åkt igenom, är det konstigt att man inte tog hjälp av norrmännens kunnande, när det gällde att bygga tunneln genom Hallandsåsen.

En del fjordar passerar vi högt över.

Även om vi åker E18 och E39, så är vägen ganska smal och det är mycket trafik.

Ofta går vägen högt i bergen, men ibland blir det vatten-nära.

Det märks att det är semestertider, med mycket båtar på vattnen.
Vid Vigeland tar vi väg 460 mot Lindenes fyr.

Här går vägen nära vatten och vi passerar förbi gamla och nya sjöbodar och många nybyggda hus.

Vi tar oss upp till fyren, som är Norges sydligaste udde, Sydkapp. 2002 var vi på Nordkapp. Vid bägge besöken har vi haft tur med vädret!

Uppe från fyren ges en bra utsikt. Här ute finns kvar rester av försvarsverk, som tyskarna byggde.

Nu svajar den norska fanan mot den blå himlen vid fyrmästarens bostad.

Vi, liksom många andra med husbil, står kvar på parkeringen över natten. Det kostar 100 Nkr. Finns soptunnor, men för övrigt ingen service. Koordinaterna hit är: N 57° 59' 6,9''  E 7° 2' 58,8''

I kväll firade vi Margareta med en god grillad köttbit och lite potatissallad.