Odensvi - Ydrefors

Det ser rätt rakt västerut på kartan, men Lennart valde många små krokiga vägar. De flesta har vi åkt tidigare, men vi gillar naturen här.

I morse vaknade vi till ännu en vacker dag, om än lite kyligt, som lägst var det 2,7°.

 Vi tog en promenad längs sjön och sagostigen tillsammans med Benita och Arne.

Gullvivorna börjar lysa gult, men skaften är fortfarande korta.

Vi tror att det är barn och lärare från förskolan, som dekorerat utefter stigen.

Vi gick förbi den gamla vackra prästgården innan vi kom till kyrkan

och massor med Skilla utefter vägkanten.

Väl åter vid husbilarna njöt vi av kaffe i solen.

Sen bröt Benita och Arne upp.

Vi var kvar en stund till och jag botaniserade med mobilen

och störde gässen, som var uppe och betade på strandängen.

Vi packade ihop

och Lennart lämnade tillbaka nyckeln och betalade för oss. Han hann bara ut genom dörren innan kassörskan var ute och spritade handtaget på ut och insidan. Toppen! Lennart fick en spritomgång innan han satte sig bakom ratten.

Vi tog vägen mot Blackstad, men fick göra en extrasväng förbi Hallingeberg, då de höll på med förstärkningsarbeten på vägen. På många ställen har det varit och är skogsavverkning, så vägarna har tagit stryk av tunga fordon. Det blev en vacker omväg

och mycket timmer såg vi. 

Efter ett tag kom vi ut på en bredare och asfalterad väg och kom till Hallingeberg och

senare Blackstad, där vi passerade det vackra gamla bankhuset med säteritak.

När vi såg traktorn närma sig vägen, snabbade vi oss att svänga in före.

Vägen var smal, men vacker. 

Mötet gick förstås bra, då vi väntade innan stenmuren började.

Många små byar, som onekligen ger Astrid Lindgren-vibrationer.

Här är de flesta, om inte alla bönder, stenrika!

Vi passerade en gammal BP-mack. Det finns fler bevarade, än den vid Björkvik.

Locknevi kyrka höll man på att rusta med ett nytt glänsande koppartak!

Vi svängde sen mot Djursdala och passerade denna tall.

Djursdala är den enda ort jag vet med åtminstone 8 logar och ladugårdar, som ligger med sina gavlar ut mot vägen genom byn.

Tranpar finns både här och där, men det är svårt upptäcka dem i tid, då de nästan smälter in i bakgrunden.

Vi kom ut vid Södra Vi och åkte ett litet stycke på den större vägen innan vi svängde in och genom Gullringen för att ta oss mot Ydrefors.

Backe upp och ned, innan vi kom till sjönära väg.

Vi stannade vid Brosjögården, som många gånger tidigare. Nu var inget öppet, men vi swishade till föreningen. Vi tog en promenad runt i det lilla samhället, innan det var dags för mig att gå igenom dagens skörd av kort och skriva det här inlägget.