Strand och klippor vid Armaçâo de Pêra

11-kaffe på strandcaféet hägrade. Efter att ha njutit i solen, fortsatte vi utefter hela stranden.

Här var det stopp för oss, men en person har tagit sig upp på den bortre klippan. Han kunde ju förstås ha kommit från något annat håll.

Mycket snäckor och en del tång låg kvar här i slutet av stranden. En del snäckor försvann ner i mina byxfickor.

Vattnet gröper ur en del håligheter i de mjuka klipporna. Mycket salt har också fällt ut på klipporna.

Högvattnet, flod, var på väg in. Vi hann precis runda klippan med torra sandaler, innan vågorna närmade sig.

Här kanske det är regnvatten, som hjälpt till att utforma den här håligheten. Med lite fantasi kan det bli ett blått hjärta.

Sandlöparen är en snabb liten fågel, som springer och jagar mat precis i vattenkanten.

 

I dag kom jag precis när traktorn skulle putta ut en liten fiskebåt.Det mesta kom med på videon.

Åter i Ellen blev det en 5:2 lunch, en stunds vila och en del prat med husbilsvänner. Sen tog vi en promenad ner i Armaçâo de Pêra. Rondellkonsten är varierande i Portugal.

Det finns mycket höghus runt gamla stan. Både nytt och äldre.

Jag gillar gamla stan med sin bebyggelse och snirkliga gator.

Som avslutning visar jag en rolig graffiti-vägg vid en parkering.