Tysslingen - Snavlunda äng - Vadstena

Dagens etapp fortsatte på mindre vägar.

Det föll ett stillsamt regn på taket under i stort sett hela natten, men på morgonen vara vattnet uppsuget av marken och en del hade nog också blåst bort, för i dag är det en kall vind som råder.

En grusväg, men den gick i en vacker trakt. Lönnarna lyser gulgrönt.

Himlen blev extra mörk, när solen bröt igenom moln.

Björklöven upplever vi är större här en vad det var hemma, men mycket kan ha hänt på bara några dagar.

De senaste nätternas regn har gjort nytta på vårsådden. Nu lyser det grönt.

Vi stannade vid Snavlunda Äng. Ett trevligt naturreservat. Efter att ha ätit lunch i Ellen tog vi en promenad i området.

Det var bra vägar och stigar att gå på.

Vi såg många blommor utefter stigen. Våra första gullvivor för i år, liksom

gökärten. Vinden gjorde att det var svårt få in skärpan.

Koordinaterna till parkeringen för det här trevliga området är: N 58° 58' 33,2''  E 14° 53' 32,7''.

Vi fortsatte söderut och kom till Askersund, där vi handlade innan vi åkte vidare och passerade Hammarsundet, Vättern. Det blev en motsolsbild - lite mörk.

Motala åkte vi rakt igenom. Här passerar vi Motala Ström.

Innan vi kom fram till Vadstena, började rapsen lysa gult på ett fält!!

Vi åkte direkt till ställplatsen med koordinaterna: N 58° 26' 44,3''  E 14° 52' 51,3''.  Vi betalade 180 kr för en natt inkl el. Det finns tillgång att tömma och fylla på vatten.
Det var soligt och fint, men blåsten gjorde att vi valde parkera Ellen med bakänden mot Vättern. Vi fick en plats bredvid en tysk storebror till Ellen.

Vi har nästan slottet som närmsta granne. Sen vi fikat gick vi in till stan.

I parken var det gott om nyutslagna tulpaner.

Helt otroligt vackert!!

Vi gick förbi rådhuset. I dag ville ingen sitta ute och äta eller dricka.

Efter ett tag kom vi bort till statyn av Heliga Birgitta, 1303-1373. Hon hade vackra rosa tulpaner bakom sig.

Klosterkyrkan var stängd, men vi gick till trädgården. Där var äppelträden redo att börja blomma. Bara någon mer varm dag, så öppnar knopparna sig!

I örtagården blommade redan lungörten!

Baksidan av kyrkan och klosterhotellet. Varje gång jag kommer hit tänker jag tillbaka på några fantastiska retreat-dagar, som jag var med om här 1999.

Här inne i bukten ser Vättern rätt lugn ut, men det blåste kallt och vi valde att gå upp mellan husen.

Vi gick förbi museijärnvägen, innan vi gick tillbaka upp mot ställplatsen. Vi kände bägge att det var skönt komma hem till vår varma och sköna Ellen.