Dagens etapp blev omkring 80 km, men några gick på små slingriga vägar genom nationalparken (grönmarkerade på kartan).
Jag börjar ändå med några foton sen gårdagen.
Här var vi på väg nedåt och kom förbi många stenbrott och marmorbrott. Solen sken på berg och mandelblommor, men det blåste en del.
Någon timme senare var vi nere på mer slät mark, men med en del lättflyktig sand/jord. Det blev snudd på sandstorm.
Vi tog oss mot kusten och parkerade i närheten av San Juan de los Terreros. Det blåste, men det var väldigt varma vindar och vår högsta temperatur hitintills, 23,7 gr i skuggan.
Vi tog en strandpromenad och njöt av havet
och blomsterprakten i rabatterna.
Så i natt ökade blåsten, men fortfarande varmt - som lägst 16,1gr.
Idag är det mulet och vi fortsatte längs kusten på väg RM 333. På många ställen står det husbilar.
Efter Aguilas åkte vi väg D 14 och D 20 genom odlinsområden men också upp i nationalparken med de fina bergen och den vidunderliga utsikten.
De gula buskarna lyste upp i de karga bergen.
När vi var på väg serpentinerna ner, så mötte vi ett gäng cyklister, som stretade uppför!
Så småningom kom vi till trakten av Mazarrón och där blev berget rödaktigt. Man tar hand om berget, men vi vet inte vad det är för ämne/material de bryter.
Efter en kaffepaus i Mazarrón åkte vi vidare till kusten igen och kom så småningom till La Azohia. Här kom solen fram och lyste på vattnet och den mörka himlen. En häftig motljusbild, eller hur?
Vi parkerade på en liten grusväg med utsikt ner mot havet. Överallt finns husbilar, så inte blir vi ensamma. Här är det mest fransmän och holländare. Vi tog en runda utefter havet och träffade på två svenska husbilar med vänner sen tidigare. Det var Eva o Benny samt Mona o Charlie. Kul att mötas på nytt.
7 kommentarer:
Känner igen trakten!
Vi ligger lite före!
Kram
Fortfarande lika fint med bergsbilder:) Ajaj du aktade väl kamera linsen när det yrde sand:) Blomster prakten var fin. Oj vad jag längtar till värmen:-) Kram
Säger bara gimme, gimme gimme!!!! Här och nu!!! Varm blåst är ju det ljubligaste som finns.
Grå skitväder med noll grader slipper ni. Lyllo er - är inte ett dugg avis på er... nej, det är jag inte.
JAPP, der ÄR JAG;-)
Det är ett så vacker landskap. Kul att träffa på bekanta :)
Kram
Dom där bilderna är verkligen Spanien, åh vad många landskapssidor det här landet har, vi njuuter!
Lika mycket som jag gillar den blå himlen, lika fint är det med den grå och havets vita vågor. Fint fotat.
Kram
jag är alltid lika imponerad över de där envetna cyklisterna som kommer stretande uppför backarna när man är ute ooch kör! Själv tror jag att jag hade "dött" efter ca 100 m och sedan vet jag inte hur jag skulle kommit upp för resten....
Härliga bilder från er resa, och varma vindar är något jag också ser fram emot!
kramar
Skicka en kommentar