söndag 21 juli 2019
Gnosjö - Åsle Tå - Övralid
Röd markering för etappen Gnosjö till Åsle Tå och grön därifrån till Övralid idag.
När vi lämnade Gnosjö på en liten väg, såg vi den här gamla vägskylten.
Lennart körde en liten grusväg på småländska högplatån och vi var uppe på en höjd av 227 m.ö.h. innan det bar utför igen. Vi kom sen ut på v 26, Nissastigen och följde den norrut, som vi gjort många gånger förr.
Vi passerade väg 40 och kom sen upp i Västergötland. Där mötte vi den här gamla Mercedesen, som gjorts om till husbil!
Vi hade målet Åsle Tå och där parkerade vi för natten på en av deras ställplatser.
Koordinater N 58° 10' 43,5'' E 13° 41' 17,1''. Det kostar 200 kr, men då ingår en entrébiljett (50 kr) i priset. Servicen är soptunnor, vatten och el. Dusch och toa under serveringen. De tillhandahåller inte tömning av grå- och svartvatten. Finns ett café med bra utbud av bröd, även för allergiker och dessutom jättetrevligt bemötande av personalen.
Här är vi inne i Majes ryggåsstuga, den minsta på området med yttermått på 6 x 2,4 m. Till höger står en liten hönsbur. Till vänster syns en antydan till en docka som finns framför spiseln. På mitten av 1700-talet flyttades stugan till Åsle Tå. Under en period bodde två kvinnor/gummor här.
I det här huset bodde två familjer, föräldrapar med 6 respektive 7 barn, samt en inhysning.
Tåar har funnits på flera platser i Sverige, men det finns ingen så väl bevarad som Åsle Tå. I samband med Laga Skiftet mellan 1841-1843 fick de som inte hade egen mark, bygga stugor på det som tidigare var gemensam plats för vattning av kreatur.
Ett av rummen i huset. Tänk dig att här skulle nio personer sova. Inhysningen i soffan.
Två svinstior.
När du ser den här bilden förstår du att vi fick vara rejält ödmjuka och böja oss för att komma in. Stugan härstammar troligen från slutet av 1700-talet, "Backmans" eller "Skomakars stuga".
"Ståndsäng", väggfast i rummet och i förgrunden var den stora gruvespisen. Det fanns många fler hus, som du får komma hit och upptäcka.
Längst bort i området låg kvarnen omgiven av höga Askar.
Ett jättespännande område med historier om de personer, som bodde här. Nu ägs alla hus av en hembygdsförening, som köpt in hus varefter ägarna flyttat eller avlidit. Föreningen bildades 1923.
Har du inte varit här, så gör ett besök! Det låga inträdet 50 kr/person, hjälper till att bevara husen till eftervärlden.
I går var en vacker dag och kväll, så jag iddes inte vara inne i Ellen och fixa med kort. I natt och på morgonen har det regnat ett försiktigt regn. Det höll uppe och vi tog en promenad i omgivningarna innan vi bröt upp och åkte vidare.
Vi tog en sista titt på det 50 ton tunga minnesmärket efter slaget vid Åsle 1389.
Resan fortsatte norrut och vi följde väg 46. Efter Skövde blev det väg 200 mot Töreboda.
Vi passerade över Göta kanal och fortsatte mot Halna och sjön Unden.
Vi passerade Tived men körde inte in i Tivedens Nationalpark.
Färden gick mot Askersund och sen in i Östergötland och
till Övralid, som Verner von Heidenstam lät bygga 1923-25.
Här står vi parkerade gratis för natten. Vi har sällskap av ytterligare tre husbilar. Servicen är en toalett och soptunnor. Koordinaterna: N 58° 36' 32,7'' E 14° 56' 40,9''.
Lavendeln doftar förföriskt både för oss och mängder av insekter.
Det gör även nyponrosorna och
rosorna, samt en massa andra fina blommor.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Vilka guldkorn ni upptäcker. Har aldrig hört talas om Åsle Tå, och det var verkligen fascinerande läsning med suverän bilddokumentation.
För några år sedan besökte även vi Åsle Tå en fantastisk plats där hembygdsföreningen verkligen lyckats med att presentera det gamla livet i Svedala. Umderbart när man hittar sådana pärlor.
När jag ser tillbaka på Åsle Tå, kan jag inte låta bli att tänka på "Sköltakajsa", damen som mobbades för sina lite större fönster på sitt boende.
Vad kul att ni varit på Åsle Tå här i våra hemtrakter. Vi har varit där flera gånger med vår fotoklubb för visst finns det många fina motiv att fånga med kameran. Det är en riktigt aktiv hembygdsförening som håller stugorna i ett bra skick så vi kan också rekommendera ett besök här.
Vilket ställe ni hittat till...tänk vad bra vi har det idag, ett rum för varje person att sova i. Min mamma hade 12 syskon och dom har också sovit alla i samma rum.
Åsle Tå har vi besökt ett par gånger och det är verkligen ett fint ställe, värt att se mer än en gång!
Fina bilder!
Åsle Tå är väl värd ett besök! Ett välhållet område som sköts av en hembygdsförening som startade 1923. I bland behöver man påminna sig om hur bra vi har det.
Skicka en kommentar