Del 10 av vår resa Singapore - Sydney - Nya Zeeland, Sydön - Nordön

Lördagen den 28 november lyste solen igen och vi körde söderut på Highway 6.

Det var vackra gröna kullar och betesmark vid sidan om vägen. Förstås fanns det en hel del får i hagarna.

Det fanns också en del lite mer veckade formationer, lika grönt och fint. Så småningom tog vi Highway 62 mot kusten.

Vi åkte i en dalgång med konstbevattning och en hel del vinstockar samt andra fruktbuskar. Vid Spring Creek kör vi norrut igen.

Vi stannade och fikade på ett ställe och fick känna doften av fläderblommor, samtidigt som massor med fåglar drillade.

Därefter gick vägen upp till Picton, men vi stannade inte där utan for ut till hamnen och

vidare upp i bergen på en liten väg till Karaka Point Reserve. Där hade vi en otroligt vacker utsikt över Queen Charlotte Sound.

När vi var mätta av utsikten for vi ner till Picton Caravan Park med koordinaterna: S 41° 17' 19,5''    E 174° 0' 5.3''. Det kostade 42 NSD inkl. wi-fi och var mycket fräscht och fint, men det var också trafik utanför.

Vi gick in till Picton och åt en riktigt god fisklunch i solen.

Senare flanerade vi nere i hamnen,

 där vi också kollade in en del andfåglar.

Vi var inne på ett valmuseum och på återvägen till Campervan Park tittade vi på den här trä-valen med sin kalv.

 
Söndagen den 29 november och 1:e Advent åkte vi på färjan, för transport till Wellington.

Vi gick direkt upp på däck och satt där och njöt av färden genom Queene Charlotte Sound. Det dröjde inte länge innan tröjorna kom på.

Ju längre vi kom ut mot Pacific Oscean, desto mer vind blev det. Visst är det vackert?

Så närmade vi oss de yttre kobbarna. Molnigheten ökade och det var dags att gå in.

Resan från Picton till Wellington tog tre timmar. Snart kom vi in i bukten, där Wellington är belägen och husen syns på håll, även om det var lite disigt.

Vi kör Highway 2 nordöst genom Lower och Upper Hutt och efter ett tag kommer vi till Te Marua Lookout, där vi tar en paus. Där var två stora konstgjorda dricksvattenreserver.

Vid bilparkeringen var det buskar, som var översållade av små vita blommor.

Vi fortsatte vägen upp i bergen och

kom därmed in i moln och dimma. Tänk så fina de här skogsklädda kullarna skulle vara i sol!

Vi följde utefter berget Rimutaka och kom upp till utsiktspunkten, men där såg vi inte mycket. Dimman gjorde sitt, men så hade det också börjat regna. Molnen pressades uppåt.

Vägen blev lite smalare när vi kom högre upp, men det gick bra att mötas.

Det var tur, för det var mycket bilar, som skulle ta sig mot Wellington på söndagseftermiddagen.

Vi stannade inte i Featherstone, marginellt bredare än en öländsk radby.

Lite gröna fält med hagar, innan v kom till nästa ort.

Då med det passande namnet Greytown.

Efter Greytown var det skördat med gott om traktorägg.

Vi stannade för kvällen i Masterton och Mawwley Holiday Park med koordinaterna: S 40° 56' 41''    E  175° 40' 2,4''. Här betalade vi 43 NSD inkl. 1 GB wi-fi.

Vi tog en promenad på stan. Det fanns många höga rosbuskar.

Affärerna var stängda, men det verkade finnas många olika mindre butiker och många i äldre hus.

På återvägen till campingen såg vi den här broskylten. Alla broar, stor som liten  på Nya Zeeland har ett  nummer och merparten också ett namn. Vi har åkt över massor av broar! Undrar hur många som finns i hela landet.