måndag 3 juni 2019
Fortsättning på gårdagens inlägg
Vi sov gott på Bosvedjans parkering i Sundsvall och sen tog vi en morgonpromenad i omgivningen, innan vi sa hej då till Birgitta och Göran.
Vi for E 4 norrut. Här passerade vi Transportstyrelsens runda hus i Härnösand.
Här passerade vi Ångermanälven och
Högakusten bron. Där gjorde vi ett längre stopp, då vi njöt av solen, samt åt lunch.
Ångermanälven åt ett annat håll. Verkligen en bred och mäktig älv!
Färden gick vidare längs E4, men vi svängde av ut mot Häggvik och då passerade vi den här sjön. Det var en till ochfrån moln på himlen, men solen dominerade.
Färden gick till Mannaminne. Konstnären Anders Åberg och hans hustru Barbro började bygga upp stället på 80-talet tillsammans med konstnärsvännerna Lisa Carlsson och Dag Wallin. Tanken var ett café, som skulle bli samlingspunkt för bygden, med konst, konsthantverk och musik. Mannaminne växte, i sammarbete med många konstnärer och snickare till ett allkonstverk.
Här finns teknikhus med ångpannor och gamla bilar till mötet med ett draken-plan i naturen.
Ett 50-tal hus i olika former från när och fjärran eller byggda på plats. Alla var fyllda med olika innehåll.
Där fanns också en spårvagn från Norrköping och tåg.
Dragspelets hus var i form av ett skepp. Träskulpturen, dragspelet, där bälgen var en himmel över en sittsoffa till andra delen av dragspelet! I bottenvåningen var många dragspel samlade, liksom historien över många svenska dragspelare, de flesta okända för mig.
En stor hand och i bakgrunden tavlor som visar Anders Åbergs fantastiska konst.
Hus fanns ofta med i hans konst.
Djupet, många bottnar, finns där
I ett annat hus satt den här mannen.
Norska stavkyrkor inspirerade till att bygga den här lilla kyrkan
med vackert snidat altare och predikstol
samt snedställda bänkrader, där tio Guds ord prydde bänkgavlarna. Texten var förstås på norska!
Den stora fiolen! Ja, det finns massor att titta på och
ställen att meditera och smälta alla intryck. Ofta finns ställningstaganden i konsten eller föremålen som är samlade. Ett exempel är Speer-stenen, som skulle ingå i ett monument, som Hitler skulle bygga över tappra tyska soldater. Stenarna blev liggande i Bohuslän och en av dessa här på Mannaminne, för att minnas.
Vi åkte tillbaka mot E4, men nu en annan väg och då passerade vi den här vackra vyn.
När vi kom till Skuleberget, svängde vi in och här parkerade vi för natten. Koordinaterna hit: N 63° 4' 12,3'' E 18° 19' 53,8''.
Där blev det skönt i kvällssolen.
Jag avslutar med en bild av vår husbilsblomma.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Mannaminne har jag hört talas om, men visste egentligen inte vad det var. Det här stället måste vi stanna vid nästa gång det bär norrut!
Fina foton, inte minst på Högakustenbron!
Vilket fantastiskt konstcentrum. Har aldrig hört talas om Mannaminne, inte i det här sammanhanget i alla fall. Hoppas att många hittar dit. Utställningen är helt suverän och innehåller så varierade konstverk. Himla kul att du delar med dig.
Mannaminne är en plats som vi varken hört talas om eller besökt. Kan kanske bli ett stopp där någon gång. Ser trevligt ut.
Skicka en kommentar