Söndagens resa gick norrut, till stor del på väg 51. Vi följde Saarfloden till Trier och sen blev det väg 53 och B-257 och L-16.
Vi såg bara lindarna genom rutan men kan inom mig känna den goda doften av dem.
Vi följde Saar-floden länge utan se den ordentligt för alla buskar och träd som växte vid floden och vägen. Vid Mettlach kom vi ner till och såg floden ordentligt.
Därifrån gick floden och vägen in i en dalgång.
Verkligen vackert med den skira och intensiva grönskan.
Längre fram såg vi skylt om slussar. Vi var fikasugna, så det passade jättebra att göra stopp där. Här är slussarna betydligt större än de vi brukar se utefter Göta kanal.
Slussvakten har hög placering för att kunna ha koll på bägge slussarna.
Det är kyligt i luften om inte solen är framme, bara ca 10°. I bakgrunden syns vinstockar och bredvid Ellen
blommar slån.
Resan gick vidare och solen tittade fram kortare stunder.
På håll såg vi höjder klädda med vinstockar och
en och annan Weingut åkte vi förbi.
Så kom vi fram till Saarmündung, där Saar går in i Mosel.
Inte så långt därefter kommer vi in i Trier. Vi körde över Konrad-Adenaur Brücke och kom till en vacker stadsdel och följde då också
Mosel och järnvägen. Turistbåtarna kör fram och åter på Mosel.
Vi lämnade de stora floderna och körde uppåt via väg 53 och hade då följe av en liten bäck.
Högre upp låg många träd omkullvälta.
Vi kom upp till en platå på ca 400 m.ö.h.
Hade det varit en blå himmel hade vi sett miltals! Helt ok nu också!
Senare åkte vi förbi en flygplats och stor anläggning, som visade sig vara en amerikansk flygbas.
Det blev en kort snutt motorväg innan det på nytt blev en mindre väg uppåt.
Där träffade vi på UNESCO Geopark, Vulkaneifel. Eifel är en kullig högplatå, som i söder kantas av Mosel och i öster av Rhen. I norr blir platån en fortsättning i Hautes Fagnes och i väst av Ardennerna.
Vi åkte lite nedåt och stannade på
ställplatsen i Deudesfeld.
Här finns 9 markerade husabilsplatser. Nu är 5 av dem upptagna. Platserna är gratis, men det kostar någon eller några € att fylla dricksvatten och bli av med svartvatten. Servisen är dricksvatten och bli av med grå- och svartvatten. Det finns 4 elanslutningar till en kostnad. Man får max stå här 14 dagar.
Koordinaterna: N 50° 06' 1.99'' E 6° 43' 44.06''
På eftermiddagen gick vi en runda i byn. Det blev både nedåt och uppåt.
Det blev ett energitillskott på Gasthaus. Apfelstrudel smakar alltid!!
4 kommentarer:
Den tidiga grönskan är så vacker!
Lycka till på resten av resan.
Det är faktiskt riktigt intressant och informativ att följa er resa från Spanien, via Frankrike och Tyskland. Landskapen skiljer sig verkligen åt. Inte mycket gemensamt där, varken vad gäller naturen eller bebyggelsen.
Apfelstrudel i västra Tyskland. Det var otippat. Trodde den serverades bara i Bayern och Österrike.
Nu var ni på för oss nästa kända vägar och så vackra lindarna var med sin grönska. I Eifel har vi vandrat runt vulcankratersjöarna med våra tyska vänner som bor utanför Euskirchen söder om Köln. Det var ett riktigt vackert område. Vi håller med om att apfelstrudel aldrig är fel!
Tack för era kommentarer:
Hedwig: Det är en intensiv grönska med blomdoft och fågelkvitter. Vi fortsätter njuta i sakta mak!
PB: Den som söker den finner. Jag har ätit Apfelstrudel på många ställen och med olika tillbehör som grädde, glass eller vaniljsås. Mycket skiljer länderna åt, men Spanien, Frankrike och Tyskland har högplatåer som har likheter.
Bm o Lars: Eifel är verkligen trevligt. Tyvärr har jag fått ont i ett knä, så det har inte blivit de vandringar vi tänkt. Vi njuter ändå och gör det bästa av situationen.
Skicka en kommentar