Vår höst- och vårresa med Husbilen Ellen

 

Den gröna markeringen på kartan startade vi från Norrköping 220826. Vi for genom Sverige till Trelleborg och så vidare med färja till Rostock. Sen fortsatte via Tyskland till Schweiz och Frankrike, innan det blev norra Spanien och Portugal, för att så småningom åter igen komma in i Spanien och Malaga där vi lämnade Ellen på ett inhägnat och bevakat område.

I stort sett varje dag skrev jag om vår färd här på bloggen. Du kan alltid titta i högermarginalen för att se de olika sträckningarna.

Vi var framme i Malaga 221101 och sov på uppställningsplatsen,

 innan vi morgonen därpå flög till Gran Canaria. 

Ellen var i säkert förvar hos Seyla Autocaravanas, där hon fick vara under 5 månader.

Vi hade då färdats 6384 km under 68 dagar, stannat på en mängd olika platser och fått med oss många upplevelser.

Vi lämnade Malaga på förmiddagen och kom till vårt vinterparadis på Gran Canaria på eftermiddagen. Så skönt! Där njöt vi av sol, promenader och att vara tillsammans med vänner fram till 221209,

då vi for hem till snö och kyla i Sverige. Vi ville förstås träffa nära och kära, 

samt fira jul med dem. Vi hann också med en del hälsobestyr innan flygplanet gick tillbaka till

Gran Canarian 221230. Vi firade in nya året med vännerna! Dagar blev veckor och månader. Vi var ute på våra promenader,

fotade blommor, spelade Mölkky och umgicks med vänner, samt gjorde utflykter med buss och hyrbil. 

Det blev en tidig morgon, 220328, då vi tog inrikesflyget till Malaga och hämtade Ellen. Hon behövde få en dusch, innan det var dags att  fara vidare. Det fanns alltså möjlighet att fräscha upp bilen, innan vi lämnade inhägnaden.

Sen blev det åter en mängd trevliga synintryck och upplevelser på vår röda resa (på kartan) hemåt! Vi fortsatte, till stor del på för oss nya och ofta mindre vägar.

Vi fortsatte med upplägget att planera dag för dag. Ibland blev det en oväntad sträckning, när vänner fanns i närheten.

Vi for upp i spanska bergen och över Pyrenéerna och  

den vackra vägen D 662 till Cajarc i Frankrike. Hela tiden med sol och värme, så vi kunde sitta ute. Sen blev det svalare och molnigare, ju längre norrut vi kom.

Det blev en del dramatiska foton.

Eifel i Tyskland på gränsen till Nederländerna var ett fint område, som jag vill återkomma till, men utan värkande knä. Här fanns många, många vandringsleder! Orten Deudesfeld och dess ställplats var en bra utgångspunkt till gamla vulkansjöar!

Vi hade tänkt oss en sväng till Keukenhof och blomsterparaden, men vi ändrade planerna, som ju bara fanns i huvudet. Vi njöt av blomsterprakten på den tyska sidan och tog snabbspåret hemåt.

Det blev motorväg förbi Hamburg och sen direkt upp mot Puttgarden och färjan.

Ett soligt och skönt stopp över natten i Bandholm innan vi fortsatte över

broarna till Sverige. 

Här mötte vi våren på nytt. En del av tjusningen i resan hem har varit blomsterprakten och att få vara med om våren flera gånger.

Under hemresan rattade Lennart 4357 km. Resan tog 31 dagar och blev kortare både i kilometer och dagar än vi tänkt. Men så är livet! Allt kan man inte förutspå eller snarare vill inte veta.